Farsta

Över tio procents frånvaro i snitt. Det motsvarar en dag varannan vecka med helt tomma skolor. Siffran, som gäller kommunala grundskolor i Farsta stadsdelsområde förra läsåret, är högst i stan.

”Det är ett problem vi arbetar dagligen med. I varje enskilt fall behöver vi ta reda på de bakomliggande orsakerna för att avgöra vilken hjälp eleven behöver”, skriver Berith Öhrn, rektor för Farsta grundskola Adolf Fredriks musikklasser, i svar på Mitt i:s enkät om frånvaron.

Skärpta rutiner

Hästhagsskolan har sett över sina frånvarorutiner.

”Vi följer upp frånvaro regelbundet och återkopplar snabbare till vårdnadshavare. Särskilt i de äldre årskurserna har vi sett ett behov av detta. Utöver god undervisning behöver vi jobba med elevernas trygghet och mående i skolan”, skriver rektor Patrik Sjöberg.

I vissa fall kan pressen från skola och vårdnadshavare sätta käppar i hjulet

Hökarängsskolan är en av de skolor där frånvaron är över tio procent.

– I alla veckobrev trycker jag på närvaro. Vi följer upp frånvaro veckovis för att tidigt kunna se mönster, säger rektorn Bassem Jerbi.

Hästhagsskolan i Farsta.

Mattias Kamgren

”Inte optimalt”

En handfull elever på skolan har mycket hög frånvaro.

– Måendet är den absolut största orsaken. Det kan också vara familjeförhållanden. Våra mentorer är i daglig kontakt med deras familjer, säger Bassem Jerbi.

Vad säger du om att ni som skola måste lägga så mycket kraft på att få eleverna att komma dit?

– Det har blivit en del av vårt jobb när det här problemet har ökat. Men det är inte optimalt. Det är inte vad vi ska syssla med. Vi är inte socialtjänsten, vi är inte Bup. Vi har ett kunskapsuppdrag.

Bassem Jerbi är rektor på Hökarängsskolan. Arkivbild.

Privat

Mer resurser till Farsta

Skolorna står dock inte ensamma. Farsta är en av tre stadsdelar som nyligen fått SST+. Det är en förstärkning av stadsdelens skolsociala team med en skolpsykolog, en specialpedagog och en extra familjebehandlare.

Teamet jobbar med elever som behöver förstärkta insatser för att bryta hemmasittandet. I dagsläget har de 19 öppna ärenden med elever från låg- till högstadieålder.

– Ambitionen är att stå som en enhet från skolan och socialtjänsten och samarbeta på ett annat sätt än tidigare, säger Sanna Byström, samordnare för teamet.

Det är viktigt att skolan visar: du är saknad, det finns en plats här för dig.

Hon är skolpsykolog, en roll som saknas i många av stadens skolor.

Hur mår de elever du möter?

– De flesta mår inte toppen. Det är inte ovanligt med NPF-diagnoser. Ångest och depression är vanligt.

Hemmasittande och social frånkoppling är i sig en fara för hälsan, betonar hon. Det kan lätt bli en negativ spiral.

– Jag brukar uppmana skolor att hela tiden hålla kontakten med eleven. Det är viktigt att visa: du är saknad, det finns en plats här för dig.

Skolsociala teamet i Farsta, där psykologen Sanna Byström är samordnare, har just nu 19 ärenden med elever på skolor i Farstaområdet.

Mattias Kamgren

Har ökat generellt

Farsta är inte unikt. Skolfrånvaron har ökat generellt sedan åren före pandemin. Under vårterminen 2024 hade Stockholm över 1000 elever som var borta 50 procent eller mer.

Men Sanna Byström ser ljuspunkter.

– Det finns motiverade vårdnadshavare och motiverad skolpersonal som verkligen vill det bästa för barnen.

Samtidigt ser hon en risk med att fokusera för hårt på skolplikten.

– I vissa fall kan pressen från skola och vårdnadshavare sätta käppar i hjulet. Det gäller att ställa rimliga krav på eleven utifrån var den just nu befinner sig.