Svenska forskare utsätts för förtryck, kritik och hot från kinesiska ambassaden och kinesiska myndigheter, något som leder till självcensur. Detta enligt en ny studie från Mälardalens universitet och Nationellt kunskapscentrum vid Utrikespolitiska Institutet (UI).

– Särskilt allvarligt är att vi har sett att det som förmodas vara utsända från ambassaden stört vid föreläsningstillfällen. Vilket forskare har uppfattat som hotfullt, säger Erik Mo Welin, analytiker vid UI.

Han kan inte svara exakt på vilken typ av påverkan som förekommit på enskilda lärosäten, men menar att det finns skäl att anta att Stockholms Universitet (SU), med gott om kinesiska studenter, är särskilt utsatt på grund av dess närhet till kinesiska ambassaden.

– Det är lätt att övervaka personer i sin närhet, säger han.

Erik Mo Welin, analytiker på NKK vid UI.

Pressbild

Det är framför allt Kinavetare som blir utsatta, men även kinesiska studenter runtom i världen blir övervakade, enligt studier från USA, Storbritannien och Australien. Till exempel kan studenter behövt rapportera tillbaka till ambassaden om vad de ägnar sig åt, säger Erik Mo Welin.

Av de forskare som samarbetar med kinesiska kollegor, majoriteten naturvetare, tycker dock nio av tio att samarbetet fungerar väl, enligt rapporten.

Universiteten bekräftar

Säpo beskriver i sin årsrapport kinesisk påverkan som en fråga alla universitet behöver hantera. Peter Klysing, säkerhetschef på SU, bekräftar att anställda och studenter på universitetet utsatts för misstänkt autoritär påverkan.

– Generellt kan sägas att det finns händelser och beteenden som studenter har reagerat på, säger Peter Klysing till Mitt i.

Vad det kan vara rent konkret vill han inte svara på, det blir för utpekande, menar han.

Bara för någon vecka sedan höll säkerhetsavdelningen på SU en konferens om universitetets förhållningssätt till Kina.

– Det är en aktiv fråga och Säkerhetspolisen lyfter också hotet mot forskning och utbildning i sin lägesbild, säger Klysing.

Nej till militära samarbeten

Samtidigt vill SU fortsätta samarbeta med kinesiska universitet och forskare, men undvika allt för riskfyllda samarbeten:

– Det skulle till exempel kunna vara att man vill samarbeta inom områden som kan användas både civilt och militärt – eller om man hanterar stora mängder personuppgifter.

Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet i Stockholm, säger att de inte sett en ökning av misstänkt kinesisk påverkan.

– Däremot har vi under en ganska lång tid försökt öka det kollektiva medvetandet för eventuella risker med internationellt samarbete, säger Martin Bergö.

När Mitt i frågar Kinas ambassad i Stockholm om kritiken, svarar de i ett mejl att samarbetet och de utbildnings- och vetenskapliga utbytena mellan Kina och Sverige bygger på principerna om jämlikhet och ömsesidig nytta. De betonar att majoriteten av svenska forskare är positiva till samarbetet med Kina.

Frågan om ambassaden haft personal närvarande på föreläsningar svarar de inte på.