Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist hittade järnmeteoriten på mark i Enköping som ägs av greven Johan Benzelstierna von Engeström i november 2020.
De lämnade över meteoriten till Naturhistoriska i början av 2021 och där har den förvarats sedan dess.
– Det har varit deras avsikt att den ska hamna här, även om vi inte haft en slutgiltig dialog om villkoren, säger Dan Holtstam.
Men Johan Benzelstierna von Engeström menar att meteoriten tillhör honom eftersom den landade på hans ägor. Andreas och Anders har hela tiden åberopat allemansrätten och hävdat att stenen är deras.
Tvisten har malt och svängt genom juridikens kvarnar i flera år.
Frågan om en meteorit kan vara en del av en fastighet har varit central: Tingsrätten sa nej, men hovrätten hävdade motsatsen eftersom det ”saknas särskilda regler om meteoriter” samt att stenen ”består av ämnen som redan förekommer i jordytan”.
Dan Holtstam, förste intendent och biträdande enhetschef på Naturhistoriskas geologiska avdelning.
Naturhistoriska
Museet: Vi gjorde rätt
På tisdagen kom Högsta domstolens dom. De går på meteoritjägarnas linje och tilldömer dem stenen.
Dan Holtstam var oviss inför domslutet men är lättad nu.
– Museet har agerat enligt den tradition som funnits för upphittade meteoriter i Sverige, domen visar att det varit riktigt.
Meteoritnedslaget som både hördes och sågs av tusentals personer är sällsynt. Bara några procent av alla meteoriter som slår ner på jorden är järnmeteoriter.
– Det här är unikt för Sverige, vi har inte haft ett nedslag på nästan 70 år.
”Kan säga något om solsystemets uppkomst"
Meteoriten har varit så gott som orörd ända sedan den kom till Naturhistoriska. För att forska på rymdstenen behövs ett godkännande från organisationen ”The Meteoritical Society”.
– När man väl kan undersöka meteoriten kan den säga något om solsystemets uppkomst, säger Dan Holtstam.
Meteoriter ska även namnges. De brukar oftast döpas efter nedslagsplatsen.
– Den slog ner i byn Ådalen, så det hade den kunnat heta.
LRF-kritiken: Allemansrätten blir otydligare
Mitt i har pratat med Johan Benzelstierna von Engeström som hänvisar till ett uttalande från Lantbrukarnas Riksförbund, som drivit frågan som ett så kallat principmål.
LRF anser att domen gör gränsen för vad som ingår i allemansrätten otydligare.
– Domen öppnar för godtyckliga tolkningar av vad som omfattas av äganderätten, säger Björn Galant, näringspolitisk expert på LRF i uttalandet.
LRF befarar även att domen kan uppmuntra privatpersoner att leta skatter på andra personers mark, vilket i sin tur kan leda till fler juridiska strider.