Länet

Stockholmsenkäten görs vartannat år och används för att följa hur unga mår och lever över tid. I årets enkät får unga för första gången svara på frågor om våld och otrygghet. De får också berätta vem som utsatt dem.

För många typer av våld är skolan den vanligaste platsen. Ofta är det kompisar eller andra unga som står bakom våldet.

Flickor uppger oftare än pojkar att de utsatts för sexuellt våld och våld i nära relationer. Pojkar uppger oftare att de utsatts för fysiskt våld av en okänd person.

Det finns också skillnader när det gäller sexuellt våld. Pojkar som utsatts för grovt sexuellt våld uppger oftare än flickor att förövaren varit en vuxen de känner, en familjemedlem eller en släkting.

Vid annat sexuellt våld uppger pojkar oftare att det hänt i skolan och att förövaren varit en ungdom de känner. Flickor uppger oftare att de utsatts på nätet av någon okänd.

Historiskt få använder narkotika

Rapporten visar också att användningen av narkotika har fortsatt minska – och ligger på den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes. Även användningen av lustgas har minskat.

Samtidigt har både alkoholkonsumtionen och rökningen ökat jämfört med 2024, framför allt bland gymnasieelever. Att snusa vitt snus ligger fortfarande kvar på höga nivåer.

Jonas Melinder är utvecklingsledare för ANDTS-frågor (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) på Länsstyrelsen Stockholm.

– Det varierar stort mellan länets kommuner hur lätt minderåriga kan köpa nikotinprodukter trots 18-årsgränsen. Vi vet att ju längre vi kan skjuta upp debuten av tobak, nikotin eller alkohol, desto mindre är risken att etablera en vana eller utveckla ett beroende, säger han i ett pressmeddelande.

Tjejer mår sämre

Omkring nio av tio elever uppger att de trivs bra i skolan. Trots det har andelen som skolkat minst två hela dagar det senaste året ökat i både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet.

Majoriteten av eleverna svarar positivt om sitt välbefinnande och en större andel än tidigare tycker att livet är härligt att leva. Samtidigt känner dubbelt så många tjejer som killar sig otrygga i skolmiljön och tjejer mår generellt sämre.

En stor andel tjejer upplever ångest och nedstämdhet, drygt hälften är mycket eller extremt stressade över skolarbetet, jämfört med en fjärdedel av killarna.

– Det är en trend som vi inte lyckats vända. Här har vi ett fortsatt stort och viktigt jobb att göra från samhällets sida, säger Kajsa Lönn Rhodin, utvecklingsledare på enheten för social utveckling på Länsstyrelsen Stockholm.