Sedan 2006 har årets Upplands-Broare utsetts av kommunen. Det kan vara en person som agerar som god förebild för andra eller på något annat sätt gjort goda insatser i, och för, Upplands-Bro.

Årets nomineringar har nu gåtts igenom och vid kommunfullmäktiges möte den 27 mars offentliggjordes att årets Upplands-Broare heter Ulf Björkdahl.

Tre decennier av arbetet

Ulf Björkdahl är hembygdsforskare och bosatt i Kungsängen. "Han får priset för sitt ihärdiga och engagerade arbete med att kartlägga och tillgängliggöra Upplands-Bros historia", skriver kommunen på sin webbplats.

I tre decennier har han bedrivit sin forskning och gett ut flera böcker. Han är även återkommande anlitad som föreläsare.

Utmärkelsen Årets Upplands-Broare 2023 går till hembygdsforskaren Ulf Björkdahl.

Utmärkelsen Årets Upplands-Broare 2023 går till hembygdsforskaren Ulf Björkdahl.

Pressbild

Överraskades bakom bokhylla

När Mitt i når Ulf Björkdahl är han glad och överraskad efter att ha tilldelats utmärkelsen.

– Det var ju väldigt överraskande. Jag blev lurad ner i kommunens arkiv av arkivarien. Hon skulle visa mig några handlingar, berätta Ulf Björkdahl.

Väl i arkivet så stod kommunfullmäktiges ordförande Anders Åkerlind (M) mellan några bokhyllor med blomsterkvast och diplom. 

– Det var roligt, det här känns bra, väldigt bra.

Vad betyder det för arbetsmoralen att få en sån här utmärkelse?

– Det är sporrande naturligtvis. Det tyder ju på att det finns ett intresse för det jag gör. Men det är ingen förutsättning för arbete, för det gör jag i alla fall. Men det sporrar ju.

Hur har du firat?

– Jag tog faktiskt ett glas vin när jag kom hem i går kväll efter kommunfullmäktige. Men annars så blir det inget mer firande. Jag sitter och jobbar nu precis som vanligt.

Böcker om Kungsängens historia

Två böcker om Kungsängens historia håller så sakteliga på att ta form. Ulf Björkdahls förhoppning är att vara klar med böckerna under nästa år.

– Jag tycker inte att Kungsängens historia är tillräckligt väl belagd. Jag kommer att avslöja varför Kungsängen kom till på just den här platsen, och även vem som faktiskt grundade orten och ska hedras för det.

Se filmen där kommunfullmäktiges ordförande Anders Åkerlind (M) överraskar pristagaren Ulf Björkdahl då han trodde att en sedvanligt besök i kommunens arkiv tillsammans med en arkivarie stod på agendan.

De vill sprida kunskap om bortglömd kvarnby

Intill en hårt trafikerad väg i Upplands-Bro finns en plats med en historia som går tillbaka tusen år i tiden. Nu hoppas lokala historieforskare att fler Upplands-Brobor ska upptäcka platsen.

Mitt emot cementfabriken på gamla Enköpingsvägen står Ulf Björkdahl från Upplands-Bro kulturhistoriska förening, UKF, och väntar intill en röd stuga omgärdad av den regntunga skogen. Vi befinner oss vid inloppet till Lillsjön-Örnässjöns naturreservat som anlades 2016. Området som står i fokus för dagen, Aspviks kvarnby, är dock inte en del i reservatet.

Än idag finns det spår av den gamla kvarnbyn i form av flera gamla byggnader.

Än idag finns det spår av den gamla kvarnbyn i form av flera gamla byggnader.

Stefan Källstigen

Omnämns 1303

Ulf vill tillsammans med flera andra eldsjälar sprida kunskap om Aspviks kvarn och den kvarnby som funnit på platsen under många, många år.

– Platsen är känd sedan 1 000 år, Aspviks kvarn omnämns redan 1303, sedan dess har det alltid funnits en kvarn här, förklarar Ulf samtidigt som vi väntar på att två vänner till honom ska ansluta.

Hans Borgström, Ulf Björkdahl och Anders Walldén

Hans Borgström, Ulf Björkdahl och Anders Walldén

Stefan Källstigen

Hans Borgström från UKF kliver ur sin bil. Så också Anders Walldén från Stockholms-Näs Hembygdsförening. 

Ulf tar täten och vi går mellan gamla torp och ut i skogen intill vägen. Ulf Björkdahl har genomfört flera guidade turer i området, det märks att han brinner för att fler ska förstå sin lokala historia. Med raska steg styr han oss mot Lillsjön, som tidigare hette just Kvarnsjön.

Var i drift till 1945

Själva kvarnen var i bruk fram till 1945 och var för många en sevärdhet. Under åren därefter användes kvarnen som snickeri fram till att den 1971 brann ner.

Aspviks kvarn var i bruk fram till 1945, därefter huserade ett snickeri i lokalerna. 1971 brann kvarnen ner.

Aspviks kvarn var i bruk fram till 1945, därefter huserade ett snickeri i lokalerna. 1971 brann kvarnen ner.

Upplands-Bro kommuns bildarkiv

Ulf stannar till vid en bäck och förklarar att vattnet på alla sätt var centralt för kvarnens funktion, det var nämligen vattnets kraft som drev kvarnen.

Tekniskt i framkant

Driften av kvarnen har legat i teknisk framkant i fråga om att utveckla bättre och bättre lösningar för hur man kunde ta tillvara på vattenkraften.

Vi stannar till vid olika spår av lösningar som drev kvarnen under dess glansdagar.

Det förekommer olika uppgifter om hur stort själva kvarnhjulet var, alltifrån nio meter i diameter och upptill tolv.

Kartläggning pågår

Vad som nu sker är att Ulf och Hans arbetar med att försöka kartlägga området, verksamheten och historien. Det handlar om att dokumentera så mycket som möjligt. Då vi promenerar vidare förklarar Hans att det dock finns en utmaning för honom och Ulf som gör det hela mer komplicerat.

– Andra föreningar gör samma sak som oss. Men de har den lyckan att då står kvarnhusen kvar. Men våra är ju borta. Då blir problemet hur vi ska visualisera det här, säger Hans Borgström.

Känner du dig som en detektiv i historien?

– Detektiv nja, säger Hans och fnissar lite.

Anders Walldén bryter in och konstaterar att Ulf och Hans är detektiver i "allra högsta grad" och säger till Hans att "det inte behöver ha med brott att göra".

Varför är det här en viktig plats i Upplands-Bro? 

– Ytterst kan man säga att det är angeläget att kommunen bevarar den här platsen efter en tusen år lång historia och inte förstör den eller gör tivoli av den så att säga, säger Ulf Björkdahl. 

Är det eran oro?

– Eftersom vi är hembygdsforskare så är det klart att vårt hjärta klappar där. Det är självklart.

Ulf Björkdahl vandrar mellan olika tekniska spår som vittnar om den kvarntid som varit.

Ulf Björkdahl vandrar mellan olika tekniska spår som vittnar om den kvarntid som varit.

Stefan Källstigen

Här kan du se spår

Spår av kvarnen finns än idag kvar i det stora diket strax intill infarten vid betongfabriken. 

Vilken är er förhoppning?

– Vår förhoppning är att fler förstår att det här är en viktig plats som har betytt mycket för bygden och att man också känner det. Vi tror att det kan skapa ett starkare engagemang om området någon gång skulle hotas, säger Anders Walldén.

Kommunen: Inga planer för byn

När Mitt i vänder sig till markägaren Upplands-Bro kommun får vi beskedet att det inte finns några planer som påverkar kvarnbyn i dagsläget.

Vår förhoppning är att fler förstår att det här är en viktig plats

Ägare av kvarnbyn

På medeltiden ägde klostren marken där kvarnen låg. Under en period var det Vadstena. Under en annan period nunnorna i Skokloster.

Därefter har Kvarnbyn ägts av släkterna von Lantingshausen och Af Ugglas. Normalt var att ägaren arrenderade ut kvarnen till en mjölnare som skötte driften.

Källa: Ulf Björkdahl, UKF

ETTAN Anders Walldén, Hans Borgström och Ulf Björkdahl hoppas att fler Upplands-Brobor ska bli medvetna om kvarnens historia.

ETTAN Anders Walldén, Hans Borgström och Ulf Björkdahl hoppas att fler Upplands-Brobor ska bli medvetna om kvarnens historia.

Stefan Källstigen

De vill sprida kunskap om bortglömd kvarnby

Vattnets kraft malde mjöl i Aspvik