När Mitt i går igenom ett antal brottskategorier med Pontus Fors, brottssamordnare vid Citypolisen, framgår ett mönster. Polisens siffror för antal anmälda brott i innerstan är i enskilda kategorier nästan alltid lägre än Brottsförebyggande rådets (Brå).
Antalet anmälda cykelstölder på Södermalm 2022 är enligt polisens siffror 435. Brå visar 1 326 anmälningar.
På Norrmalm har det enligt polisen anmälts totalt 20 648 brott under 2022, medan Brå menar att 24 791 brott har anmälts.
Myndigheternas statistik har skilt sig åt även tidigare år och det brukar man ta höjd för, menar Pontus Fors – men inte i den här omfattningen.
– Det är en enorm skillnad. Det stämmer inte alls, väldigt märkligt, säger han.
De poliser Mitt i har pratat med har efter lite efterforskningar pekat på kodning av geografi som boven i dramat.
Skillnaden i antalet cykelstölder är stor om man jämför polisens och Brå:s siffror.
Fredrik Jonson
Interna problem
Gunnar Karlsson, analytiker vid Verksamhetsstyrning och analys vid polisregion Stockholm, bekräftar saken.
– Vi har interna problem. I vårt gamla system använde vi områdeskoder. Det har övergått till att i stället använda koordinater. De hänger inte med när vi tar ut statistik till vårt uppföljningssystem.
Brå får med alla anmälningar i sina sammanställningar, men för polisen i innerstan blir effekten att flera brott inte syns i deras statistik.
Det gäller framförallt anmälningar som görs via internet. Ofta rör det brott som stöld, skadegörelse, inbrott och bedrägeri.
– Det känns tråkigt att säga, men vill man ha riktiga siffror får man titta hos Brå.
Så har det sett ut i ungefär ett års tid, menar Gunnar Karlsson. Trots att det har flaggats för problemet har inget hänt.
– Vi försöker lyfta det här internt, men intresset för att ta tag i det är begränsat. Det har satts ihop arbetsgrupper men det går trögt.
Polisens siffror används bland annat som grund för hur kommunen och polisen ska prioritera gemensamma insatser.
Simon Rehnström
"Känns inte alls bra"
För polisen på lokal nivå fungerar statistiken som underlag för att utvärdera det arbete man gjort och för hur man ska arbeta framåt.
De används också för att få lokala lägesbilder – skulle ett område vara extra utsatt för en viss typ av brott under en period kan polisen informera externa samarbetspartners.
Till exempel används det som grund för hur kommunen och polisen tillsammans ska prioritera gemensamma insatser och åtgärder.
Anders Lindberg, kommunpolis på Södermalm.
Pekka Pääkkö
Fråga om trovärdighet
Anders Lindberg, kommunpolis på Södermalm, är kritisk till att problemet varit känt utan att information om det har förmedlats.
– Det känns inte alls bra. Om jag vill berätta om vårt arbete är statistiken en viktig vägledning för om vi ligger rätt eller inte. Jag måste kunna lita på det underlag jag har och kommunicerar ut.
Det dagliga arbetet tror han dock inte har blivit speciellt lidande av de felaktiga siffrorna.
– Men det handlar om vår trovärdighet som myndighet. Om inte det här stämmer, vad är det mer som inte stämmer? Här borde man ta ett omtag och göra rätt.
Koordinaterna viktigast
Erik Åkerlund, lokalpolisområdeschef för LPO Norrmalm, säger till Mitt i att han är glad att felaktigheterna i systemet har uppmärksammats.
– Det är en avvikelse vi måste få ordning på. Vi är väldigt angelägna om att siffrorna ska vara korrekta.
Han menar däremot att statistiken inte styr Norrmalmspolisens arbete i någon större utsträckning. Koordinaterna i anmälningarna är viktigare eftersom de gör att man kan se brottsutsatta platser på gatunivå.
Dessutom menar polischefen att trender för enskilda brott ändå kan urskiljas i statistiken trots bortfallet av antalet anmälningar.
– Trenderna tillsammans med koordinaterna ger oss möjligheten att agera förebyggande och reagera på trender och fenomen. Men ur mitt lokala perspektiv är jag glad att frågan är uppe och att man jobbar vidare med den.
Enligt Stockholmpolisens presscenter är det ett nationellt problem. De hänvisar frågor till det nationella mediecentret, som ännu inte svarat på Mitt i:s frågor.