Österåker

Åtminstone två gånger angreps Tunaborgen i Österåker av fiender. Den tillhörde då en av landets mäktigaste personer: Sveriges ärkebiskop.

Och borgen var omgiven av en vallgrav, murar och träpallisader när den blev inblandad i medeltidens kamp om makten i riket.

Det och mycket annat får man lära sig i den nya skriften ”Biskopstuna – en borgmiljö växer fram” författad av Ann-Mari Hållans Stenholm och Lena Beronius-Jörpeland, på Arkeologerna, en del av Statens historiska museer.

Utgrävning vid Tunaborgen 2019. I varselväst: Ann-Mari Hållan Stenholm från Arkeologerna.

Arkeologerna, SHM

Skriften är resultatet av deras forskningsprojekt om Biskopstuna som genomfördes 2018–2023 i samarbete med kommunen och Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening (ÖHF).

Som en del av projektet grävdes delar av borgområdet ut under tre somrar.

Nu finns resultatet sammanställt och satt i sammanhang på ett lättbegripligt sätt.

Tog emot skatt

I skriften får man bland annat lära sig att Biskopstuna var en av fyra borgar som tillhörde den mäktige ärkebiskopen i Uppsala och som han regelbundet besökte.

Borgen användes bland annat för att samla in tiondet – skatten till kyrkan – ofta i form av olika varor.

Utgrävningarna visade att borgen ursprungligen var mycket större än man tidigare trott, med en borggård av hårdpackad sten och olika byggnader och befästningar som understödde kärnborgen.

Biskopstunas placering och möjliga anläggningar, med strandlinjen som den såg ut på medeltiden.

Arkeologerna

Spår har också visat vilka som vistades här på medeltiden och senare, från tjänstefolk och hantverkare till ärkebiskopens soldater – och inte minst vad de åt.

En rolig detalj är att det under medeltiden åts mycket fisk och så även i Biskopstuna, ”till följd av att den religiösa fastan var en stor del av matkulturen” kan man läsa.

Mycket fisk på menyn

Under fastan, som omfattade julfastan, påskfastan och dessutom alla måndagar, onsdagar, fredagar och lördagar åts bara fisk och vegetariskt.

Kött, ägg och mjölkprodukter fick man bara äta tisdagar, torsdagar och söndagar.

Arkeologerna Ann-Mari Hållans Stenholm och Lena Beronius-Jörpeland under forskningsprojektet 2018–2023.

Claudio Britos

Den finns skriftliga belägg för att borgen angreps både 1497 och 1516, då ärkebiskoparna Jacob Ulvsson (1469–1515) och Gustav Eriksson Trolle (1515 –1521) i tur och ordning var ärkebiskopar och stöttade danskarna – den sistnämnde var senare en av de ansvariga bakom Stockholms blodbad 1520.

Att Biskopstuna faktiskt utsattes för anfall stöds av att man nära vallgraven hittade flera armborstpilar.

Den som är nyfiken på skriften hittar den på Arkeologernas hemsida.