Knack knack. Varje ram väger två kilo, så Tuija Koivula får finna sig i att ta i när de ska bäras till kuporna. Foto: Mikael Andersson

Tuija svärmar för bin trots sin allergi

Honungsentusiasten Tuija Koivula verkar i Sveriges näst bivänligaste kommun. Inte ens allergin har fått henne att tappa stinget.

  • Publicerad 06:30, 3 jul 2022

Materialsport. För att få pli på bina simulerar Tuija Koivula skogsbrand med en liten rökmaskin. Då blir de små gynnarna mindre stingsliga. Foto: Mikael Andersson

Utan dem blir det väldigt torftigt på frukt- och grönsaksavdelningarna.

Biodlare. Tuija Koivula är ordförande i Vallentuna-Väsby biodlareförening. Foto: Mikael Andersson

Enligt Naturvårdsverket är en tredjedel av Sveriges drygt 300 arter av vildbin hotade. De främsta orsakerna, menar myndigheten, är kemiska bekämpningsmedel och ett homogent landskap.

Samtidigt är de pollinerande bina viktiga för både ekosystem och livsmedel.

– Utan dem blir det väldigt torftigt på frukt- och grönsaksavdelningarna, säger Tuija Koivula, ordförande i Vallentuna-Väsby biodlareförening.

Det har gått snart tio år sedan hon bestämde sig för att gå en kurs i biodling.

– Man pratade väldigt mycket om pollinering och bristen på bin redan då.

Hon lyfter gärna fram föreningens samarbete med Upplands Väsby kommun, som av Naturskyddsföreningen klassas som årets näst bivänligaste. Kommunen satsar bland annat på att bevara och skapa grönska vid ny bebyggelse och har även låtit gräsmattor bli till ängar, vilket bina diggar.

Dessutom får medlemmar i lokala biodlarföreningen sätta upp kupor på kommunens mark.

– Det finns absolut ett etablerat intresse för biodling i Väsby och i hela Stockholmsregionen, säger Henrik de Joussineau, naturförvaltare på kommunen.

Blomtrogna

Enligt länsstyrelsen står åtminstone 42 bikupor på antingen kommunal eller privat mark i Upplands Väsby. För Tuija Koivulas del har det blivit fyra kupor i närheten av hennes bostad.

Här surrar tiotusentals honungsbin av rasen buckfast inom en radie av tre kilometer. Och de är trogna sina blommor, förklarar Tuija. När de har funnit en passande pistill återvänder de gärna dit, och genom sin dans får resten av gänget i kupan reda på det.

De bevingade arbetsmaskinerna har också en annan uppenbar fördel.

– Jag får ju honung, säger Tuija.

Hon drar fram en av ramarna ur kupan. Den kryllar av bin – och honung. Buckfaststyrkan har gjort det igen.

Ett bra år kan en enda av kuporna ge 30 kilo. Så mycket orkar inte Tuija trycka i sig själv, det mesta säljer hon.

Flera gånger deklarerar hon att biodling är lite av en materialsport. Så snart det är dags att besöka kuporna åker skyddsdräkten på. Viktigt, eftersom Tuija på senare år har utvecklat en viss allergi mot bigiftet. Men i sin dräkt känner hon sig trygg bland bina, som för övrigt inte är alls lika stingsliga som getingar. Efter ett stick dör de ju.

– Läkaren på akuten undrar varför jag håller på, men jag har bara behövt åka in två gånger, säger Tuija.

Vad hände?

– De kom åt och stack till i ansiktstrakten så att det började svullna upp. Det var inte så dramatiskt som det låter.

Skickliga. De sexkantiga cellerna som bina bygger är oerhört symmetriska trots mörkret i kupan. Foto: Mikael Andersson

Bzzz. Honungsbina i Tuija Koivula kupor är av rasen buckfast. Foto: Mikael Andersson

Tätbefolkat. På skylten intill Touija Koivulas bikupor upplyses allmänheten om att varje kupa innehåller 40 000 – 80 000 bin. Foto: Mikael Andersson

ETTA. Byte. Efter att ha plockat ut den av honung fyllda ramen ersätts den med en desto tommare. Bina själva utfodras med en sorts sockerlösning. Foto: Mikael Andersson

Så hjälper du bina

Låt en del av din gräsmatta förvandlas till en äng.

Odla utan att använda kemiska bekämpningsmedel.

Plantera blommande träd och buskar.

Gör faunadepåer genom att spara löv och vedhögar.

Bygg/köp och sätt upp vildbihotell, fågelholkar och fladdermusholkar.

Ställ ut vatten till fåglar och insekter.

Röj och gallra bort mindre träd för att och ge ljus och plats åt skyddsvärda träd och blommande och bärande buskar. Tänk dock på att lämna ersättningsträd.

Ta bort invasiva och främmande arter och lämna in dem på Sörab.

Källa: Upplands Väsby kommun

Visa merVisa mindre