Den 26 mars packades fyra resväskor med över 100 kilo hasch i en lägenhet i Bromma. När väskorna transporterades därifrån slog polisen till och grep två personer i Älta och Solna. Det var svensk polis första tillslag i den stora internationella operationen Trojan Shield. Polisen kunde se allt som skrevs kring väskorna i det krypterade chattprogrammet Anom, eftersom FBI hade skapat programmet och fått kriminella att börja använda det just i detta syfte.
– De här nätverken samarbetar i vissa delar på ett sätt som vi inte har känt till tidigare. Det är som olika entreprenörer som samarbetar i vissa delar med olika partier narkotika, sa Magnus Mowitz, operationsledare för Trojan Shield hos polisen i region Stockholm, tidigare i år till Mitt i.
Kvinnan kände inte till narkotikan
Solna tingsrätt dömde i dag, den 2 november tre män, mellan 21 och 33 år gamla, för bland annat grovt narkotikabrott till mellan två och sex år i fängelse. Den 33-åriga kvinnan som var inblandad i att transportera väskorna friades helt från medhjälp till grov narkotikasmuggling. Åklagare Joakim Hall har precis läst domen.
– Jag blev något förvånad när kvinnan frikändes och jag ska fundera på om jag ska överklaga den delen. Jag tyckte att bevisningen om hennes delaktighet var övertygande, säger han.
I domen framgår det, i kvinnans egna berättelse, att hon inte var medveten om eller inblandad i smugglingen. Hon bodde i sin mammas lägenhet i Bromma och ställde upp på att hennes kompis skulle kunna förvara möbler där en kort period när han höll på att flytta. Hennes kompis var inte dömd för narkotikabrott tidigare och därför hade hon ingen anledning att misstänka att det handlade om det. Dessutom hade hon och mannen känt varandra länge.
Martin Cullberg har försvarat den 33-årige mannen som dömdes till 6 års fängelse.
– Vi har diskuterat domen och ser inte att vi kommer överklaga i nuläget, säger han.
Ifrågasätter FBI-metoden
Anom möjliggjorde att man kunde skicka krypterade meddelanden till varandra inom ett slutet nätverk. Av varje meddelande som skickades, skickades en dold kopia till en användare som samlade in alla meddelanden. Den användaren styrdes av brottsbekämpande myndigheter.
Flera försvarsadvokater ifrågasatte att tingsrätten fäste stor vikt vid Anom-kommunikationen. De menade bland annat att svensk polis "rundar" svensk lagstiftning genom att låta utländska myndigheter bedriva hemlig dataavläsning mot svenskar som befinner sig i Sverige och att polisen inte sökt tillstånd från svensk domstol.
Argumentationen känns igen från Encrochat-rättegångarna. Och precis som i dessa hänvisar Solna tingsrätt till principen om fri bevisföring, vilken säger att all bevisning som tas upp i en rättegång får användas. Oavsett hur bevisningen tagits fram. Högsta domstolen valde i maj i år att inte pröva om Encrochat-bevisningen stämmer överens med svensk rätt.
Men Solna tingsrätt skriver samtidigt i domen att "bevisning i form av Anom-meddelanden ska bedömas med särskild försiktighet". Likaså står det att det också har varit av betydelse om det är enda bevisningen eller om det också finns annan samverkande bevisning som stöd till åklagarens påståenden.
– Det är första gången en domstol i ett större mål har tagit del av bevisning från den krypterade appen Anom och tingsrätten har delat min bedömning av vem kontona kan kopplas till. I den delen är jag nöjd med hur tingsrätten resonerat, säger åklagare Joakim Hall.