Bro/Brunna

Till hösten 2027 planerar Raoul Wallenbergskolan att öppna två skolor i Upplands-Bro med totalt 860 barn- och elevplatser.

Samtidigt visar kommunens egen lokalförsörjningsplan att det redan finns fler skolplatser än behov – och att överskottet väntas vara betydande just 2027.

Detta kan på sikt påverka kommunens kostnadseffektivitet, lokalanvändning och möjligheter att bedriva utbildning med god kvalitet

Tomma platser

För förskolan ser man ett överskott på 26 procent och i grundskolan ett överskott på 35 procent.

Raoul Wallenbergskolan öppnar en skola i Viby för 600 elever i årskurs F–9, denna har redan börjat byggas. I Bro Trädgårdsstad planeras för en förskola och lågstadieskola i årskurs F–3, även denna ska starta hösten 2027.

Den kombinerade förskole- och lågstadiebyggnaden som Raoul Wallenbergskolan väntas bygga i Bro Trädgårdsstad. Bilden är en visionsbild.

Pressbild

– Steg två i den här processen kommer att ske ungefär 200 meter från förskolan och lågstadieskolan. Här bygger vi en F–9-skola med tillhörande idrottshall. Här ska 600 elever gå. När den står klar kommer vi att flytta över lågstadieeleverna dit och låta den andra byggnaden fortsätta som förskola, sa Per Egon Johansson, vd, Raoul Wallenbergskolan, då Mitt i berättade om planerna.

Två spår samtidigt

Det här innebär att två utvecklingar pågår samtidigt i Upplands-Bro.

Dels har vi kommunens egna prognoser som visar på ett överskott av platser, samtidigt kommer en friskoleaktör in och öppnar två nya skolor.

Frågan är hur det här ska gå ihop?

Anna Bjurenstam, utbildningschef, Upplands-Bro kommun

Pressbild

Utbildningschefens bild

Anna Bjurenstam är utbildningschef i Upplands-Bro kommun.

Hon skriver i ett mejl att det inte är kommunen som beslutar vilka fristående skolor som ska etableras – den prövningen görs av Skolinspektionen.

Kommunen besvarar däremot remisser från Skolinspektionen.

– Kommunens yttrande ska först behandlas av utbildningsnämnden. Innan nämnden har tagit ställning till remissvaret kan vi därför inte kommentera frågorna ytterligare i sak, skriver hon.

Centrala frågor

På frågan om överskottet av platser ska mötas av ett ökat antal barn och elever, eller om det främst handlar om en omfördelning mellan skolor, lämnar utbildningschefen inget svar.

Hon kommenterar inte heller vilka konsekvenser överskottet kan få för kommunens egna verksamheter om det kvarstår.

Politikerns förklaring

Däremot ger Paul Gustafsson (M), utbildningsnämndens ordförande, ett mer övergripande svar.

– Minskande elevantal i kombination med fortsatt etablering av fristående skolor leder till ett överskott av platser. Detta kan på sikt påverka kommunens kostnadseffektivitet, lokalanvändning och möjligheter att bedriva utbildning med god kvalitet.

Alliansen står fast vid principen om valfrihet inom skolväsendet, samtidigt som kommunen ska ta ansvar för en hållbar planering av den kommunala skolverksamheten.

Han framhåller samtidigt att kommunen har det övergripande ansvaret för skolgången, men begränsade möjligheter att styra kapaciteten i systemet som helhet.

– Alliansen står fast vid principen om valfrihet inom skolväsendet, samtidigt som kommunen ska ta ansvar för en hållbar planering av den kommunala skolverksamheten och använda skattebetalarnas resurser på ett ansvarsfullt sätt, skriver Paul Gustafsson.

Lars-Erik Larsson, ordförande, Sveriges Lärare Upplands-Bro.

Stefan Källstigen

Fackets kritik

Sveriges Lärare i Upplands-Bro har länge larmat om utvecklingen.

– Man riggar för en överetablering som kommer att pressa de kommunala skolorna allt hårdare och förmodligen också göra att fler skolor behöver stängas, säger Lars-Erik Larsson, ordförande.