Tensta
Det är lätt att gå förbi Tenstaplan utan att lägga märke till det. Några bänkar, tunnelbaneuppgången, grillen i hörnet. Men för många är platsen laddad med betydligt mer än så: Ett stycke kulturhistoria.
"Nivån är fortfarande väldigt hög. Det bubblar hela tiden", säger hiphop-experten Petter Hallén om Tensta.
Eleni Terzitane
Det blev ännu mer värdefullt än jag hade kunnat tänka mig.
När Sveriges Radio P3 nu listar tio musikplatser som förändrat Sverige sedan år 2000, är Tenstaplan en av dem. Ett val som inte handlar om själva torget – utan om allt som rör sig runt det.
– Blåa linjen som helhet har varit helt avgörande för svensk rap i modern tid, säger P3:s hiphop-expert Petter Hallén.
Mer än ett torg
För Adam Taal, mer känd som Adam Tensta, är kopplingen självklar. Han har inte bara vuxit upp i området, han har också valt att bära det i sitt artistnamn.
– Jag ville sätta det i ett sammanhang. Man kunde förstå vad det här var för typ av historier jag skulle lyfta. Det blev ännu mer värdefullt än jag hade kunnat tänka mig.
Tenstaplan i sig är ingen scen. Men det är en plats alla passerar, på väg till något annat.
– Det är inte så att Tenstaplan är den absolut viktigaste platsen för svensk rap. Men genom den kan man berätta om hela Järva, västerort och blåa linjen, säger Hallén.
För Adam blev studion hemma i Tensta en viktig del i hans musikkarriär.
Johannes Äng
När västerort gick samman
Under mitten av 2010-talet började artister från Tensta, Rinkeby och Husby började samarbeta och lyfta varandra.
En avgörande del i den utvecklingen var kollektivet Ghetto Superstars.
– Det var när man gick samman som det verkligen blev stort, säger Hallén.
Från lokala grupper som BBE (Byn Block Entertainment) i Rinkeby växte en större rörelse fram, där hela västerort blev en gemensam scen. Musiken spreds snabbt långt utanför Järva.
Ett tydligt exempel är låten 163 för evigt med Cherrie och Z.E.
– Det är både ett samarbete mellan genrer och mellan områden, säger Hallén.
"Runt hörnet ligger Blå Huset, Tensta Träff och Tenstakyrkan där replokaler, studior, körer och scener fostrat ungdomar långt innan någon haft budget, branschkontakter eller skivkontrakt", skriver P3:s jury i sin motivering.
Privat
Mötesplatserna som skapade musiken
Bakom framgångarna finns också konkreta platser.
Runt Tenstaplan ligger Blå huset och Tensta T
träff – verksamheter som i åratal gett unga tillgång till studios och gemenskap.
– Många artister gjorde sina första inspelningar där. Det fanns utrustning, men också människor som kunde visa vägen, säger Hallén.
För Adam Tensta såg vägen lite annorlunda ut – men platsen var ändå central.
– Jag var inte i studion där, men det var i Blå huset som jag började dansa breakdance som sexåring.
Även Tenstakyrkan har haft en viktig roll genom Tensta gospelkör. Därifrån sträcker sig kopplingar till artister som Sabina Ddumba, Lykke Li och Mapei.
Adam Tensta menar att musiken som vuxit fram från den blå linjen har gett perspektiv som tidigare saknats inom svensk musik.
Johannes Äng
Nya röster förändrade bilden
För Adam Tensta handlar musikens genomslag också om något djupare.
– De här perspektiven fattades länge. Hur är det att bo i ett socioekonomiskt utsatt område i Sverige? I vilka rum får man berätta sin historia?
Samtidigt ser han sig själv som en del av ett större sammanhang.
– Vi står på varandras axlar. Jag var inte först. Det fanns pionjärer innan, som Ayo och grupper som Infinite Mass.
Petter Hallén vid trätrappan där Cherries musikvideo till 163 förevigt spelades in.
Eleni Terzitane
Framtidens musik
Även om Tenstas musikscen inte är lika het i dag ”bubblar det” av talang i området, enligt Hallén.
– Nivån är fortfarande väldigt hög, säger Hallén som pekar ut rapparen S.T som ett namn att följa.
Adam Tensta är också säker på att Tensta har mer musik att ge.
– Vi har inte sett slutet än.