De tre flaggdagarna för de kungliga namnsdagarna samt flaggdagen för drottningens födelsedag kan tas bort vid nästa tronskifte Foto: Mostphotos

Sverige kan få nya flaggdagar – och nya riddare

Puts väck med att hissa flaggan på Kungens namnsdag – i stället ska vi flagga för valet till Europaparlamentet. Och duktiga medborgare kan dubbas till riddare. Det föreslår en utredning som lämnats till regeringen.

  • Publicerad 05:00, 26 sep 2021

De svenska flaggdagarna kan komma att ändras. En utredning ledd av Björn von Sydow föreslår att de tre flaggdagarna för de kungliga namnsdagarna – och flaggdagen för drottningens födelsedag – ska försvinna vid nästa tronskifte.

I stället för att fira Kungen och Drottningen ska vi hissa fanan i topp vid valet till Europaparlamentet.

”Vi har övervägt om någon ytterligare flaggdag bör tas bort men noterat att de allmänna flaggdagarna har vuxit sig in i allmänhetens medvetande även om användande av den svenska flaggan vid de allmänna flaggdagarna förefaller variera”, står det i betänkandet.

SL: "Inga problem"

SL, som är en van flaggdagsfirare, ser inga svårigheter med att ändra sin flaggplanering.

– Nej, för vår del är det inga problem att ställa om och sätta upp flaggor på bussarna på andra dagar. Det som står i avtalen med våra entreprenörer är att de ska flagga på flaggdagar. Svårare än så är det inte. Jag ser det lite som en ickefråga, säger SL:s presskommunikatör Aleksander Krajisnik.

Nej till flaggning på Internationella kvinnodagen

Riddare kan utses

Förutom än ändring av flaggdagar föreslås att svenska medborgare kan dubbas till riddare. Sedan ordensreformen 1975 har inga kungliga ordnar, förutom Carl XIII:s orden, delats ut till svenska medborgare.

Det kan det alltså bli ändring på. Utredningen föreslår att utdelandet av Vasaorden och Svärdsorden återupptas, samt att Nordstjärneorden åter ska kunna tilldelas svenska medborgare.

De blir en del av ett nytt belöningssystem vars syfte är att "uppmärksamma förtjänstfulla insatser som utförs för samhällets bästa", i en bredare mening än tidigare.

– Vi föreslår inte en återgång till forna tiders sätt att dela ut utmärkelser. Det moderna systemet vi föreslår ska verka i vår tid, utifrån det som i dag är värt att uppmärksamma, sade Björn von Sydow som lett utredningen, vid en presskonferens.

Alla kan nominera

Alla får möjlighet att nominera personer de anser värda en viss utmärkelse.

– Utmärkelserna kan tilldelas alla, oavsett samhällsställning eller anställning. Det ska belöna alla goda insatser av betydelse för Sverige.

Vidare föreslås att ett självständigt råd inrättas. Dess uppgift blir att granska nomineringar och överlämna ett yttrande till regeringen.

"Symboler inte oviktiga"

Även regeringens utmärkelser omfattas av det nya systemet, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

– Man kan förstås säga att det här i viss mån är symbolfrågor, men symboler är inte oviktiga, snarare tvärtom. Det handlar om vad vi som nation väljer att uppmärksamma som goda gärningar eller ett berömvärt livsverk, sade justitieminister Morgan Johansson (S), vid samma presskonferens.

– Det säger mycket om vårt samhälle och vårt land, vad gör typ av positiva förebilder vi väljer att lyfta fram för att inspirera andra.

SD vill stoppa prideflaggan på bussarna

Kungliga ordnar

Vasaorden
Instiftades 1772 av Gustav III. Gavs främst som belöning för goda insatser inom jord- och bergsbruk, konst, hantverk, teknisk utveckling, handel, undervisning och de fria konsterna.

Vilande sedan 1975.

Klasser: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare av första klassen och riddare (ledamot). Till orden hör Vasatecknet (för utlänningar) i silver.

Ska enligt utredningen tilldelas för insatser inom privat verksamhet.

Svärdsorden
Instiftades 1748 under Fredrik I. Från början delades den ut till svenska officerare, som belöning för tapperhet till sjöss och i fält. Senare gavs den också som belöning för långvarig betydelsefull verksamhet inom Försvarsmakten.

Vilande sedan 1975.

Klasser: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare av första klassen och riddare. Till orden hör Svärdstecknet i silver, som tilldelades underofficerare.

Ska enligt utredningen tilldelas militär personal för insatser inom det militära området.

Nordstjärneorden
Instiftades 1748 under Fredrik I. Det var belöning för svenska och utländska "medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar."

Från 1975 delas den bara ut till medlemmar av Kungahuset, samt till utländska medborgare och statslösa vilka gjort personliga insatser för svenska intressen eller Sverige.

Klasser: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare (ledamot) av första klassen och riddare (ledamot).

Ska enligt utredningen tilldelas med tonvikt på insatser med anknytning till offentlig verksamhet.

Serafimerorden
Instiftades 1748 under Fredrik I och är Sveriges förnämsta orden. Delas endast ut till medlemmar av det svenska Kungahuset och utländska statschefer eller därmed jämställda personer i samband med statsbesök.

Den som tilldelas orden får en vapensköld med eget heraldiskt vapen uppmålad, vilken hängs i Riddarholmskyrkan efter personens död.

Källa: Kungahuset.se, SOU 2021:74

Visa merVisa mindre

Flaggdagar

I dag har Sverige 18 flaggdagar. Sex av dem är kungliga. De allmänna flaggdagarna har i stort varit oförändrade sedan 1939.