Ali Mahmoud Abou Gadied kommer hoppande på kryckor till porten tillsammans med sina döttrar Amina och Youmna. Inne i lägenheten väntar flickornas syster Sara och mamma Hanan Aldalati.
Familjen kom till genomgångsboedendet i Vasastan som kvotflyktingar från Libanon år 2017 efter att ha flytt från kriget i Syrien. Det var där Ali förlorade ett av sina ben när skolan han arbetade på utsattes för en flygattack. I dag jobbar han som lärarassistent och fritidspedagog på Enskede byskolan.
– Förra veckan fick jag veta att jag får arbeta kvar ett år till, så det betyder mycket. Jag har verkligen hittat mig själv där och utvecklat språket så mycket. Jag trivs, säger Ali och parkerar sina kryckor i hallen.
Under sina snart fyra år i Stockholm har familjen rotat sig. Hanan utbildar sig till undersköterska och ska precis börja sin praktik. Ali funderar på att söka till universitetet för att bli tolk eller översättare. Döttrarna går i skolan i kvarteret.
Men oron och stressen gnager i föräldrarna. I maj nästa år kan deras hyreskontrakt inte förlängas längre.
– Det känns som att leta efter en nål i en höstack. Mina döttrar har sina vänner här och vill inte flytta. Men att bo kvar i Stockholm känns omöjligt tyvärr, säger Ali.
Måste flytta efter fem år
Situationen delar de med flera andra nyanlända familjer som kom till Stockholms stad åren efter den stora flyktingströmmen 2015. De har snart bott maxtiden på fem år i stadens genomgångboenden. I år rör det sig totalt om 275 hushåll runt om i staden som måste flytta vidare.
https://www.mitti.se/nyheter/sa-manga-nyanlanda-ska-kommunerna-ta-emot-2021/reptji!Eey6QmQwHly9qlpG3vvdDg/
Stadsdelsförvaltningarna har ingen formell skyldighet att hjälpa till med bostadssökandet men finns tillsammans med hyresvärden SHIS, stadens bostadssociala resurs, som ett stöd. Bland annat informeras de nyanlända om hur man ställer sig i bostadsköer och hur bostadskontrakt ska skrivas.
I Hägersten-Älvsjö, som var en av de första stadsdelarna som tog emot nyanlända, behöver 65 familjer ny bostad i år.
– Vi ser ut att ha vår peak med utflyttning i år. Att personerna inte har kunskap och information om, och inte förstår situationen, utan hamnar i ett läge där de inte hittat något när kontraktet är slut är värsta scenariot för oss. Men det har vi hittills lyckats undvika, säger Elias Dardaghani, samhällsvägledare på stadsdelsförvaltningen.
Svårt att bo kvar i staden
Hägersten-Älvsjö har, liksom Södermalm, också vädjat om hjälp från privata hyresvärdar och allmänheten. Skälet är enkelt: Familjernas tid i bostadskön räcker inte till, samtidigt som många inte vill rycka upp barnen ur förskola och skola i stadsdelen.
– Vi har ett starkt civilsamhälle i Hägersten-Älvsjö med privatpersoner och föreningar som vill hjälpa nyanlända. Vi sträcker ut handen till dem för att arbeta alla tillsammans, säger Elias Dardaghani.
Rådet som Ali och Hanan har fått är att leta bostad utanför Stockholm. Ali hoppas att de kan bo på pendelavstånd till arbete och studier men det ser mörkt ut, konstaterar han. Deras tid i bostadskön räcker inte och att hyra i andra hand är många gånger för dyrt. Alternativet är att börja om från noll i en ny kommun.
Ytterst är han rädd att familjen ska tvingas dela boende med flera andra hushåll eller bo tillfälligt på vandrarhem.
– Varje dag efter jobbet letar jag efter lägenhet. Jag pratar med folk på jobbet och hoppas på kontakter. Jag trycker direkt på Bostadsförmedlingen att vi är intresserade, men oavsett var det är så känns det inte som att vi har en chans. Det är 120 eller 400 före oss i kön, men jag ger inte upp. Man måste kämpa, säger han.