Det är spring i benen hos Suzanne Åkerhielms barn som leder oss ner till mammas syateljé i familjens källare.

Här står ett stort matbord belamrat med tyger, sytrådar, gamla fotografier och böcker. Det är Suzannes kartläggning av Danderyds folkdräkt och dess historia. En dräkt som nästan helt fallit i glömska. Fram tills nu.

Letar efter pusselbitar

Skarpängsbon Suzanne, som ursprungligen är från Nora, har blivit något av folkdräktens väktare och tagit på sig uppdraget att hitta alla pusselbitar som finns kvar.

Det saknas nämligen några stycken. Som herrdräktens kalott, silverbroschen från Stocksund. En spännande jakt, berättar hon.

– Målet är att få ihop en komplett dräkt med alla olika delar från stadsdelarna i Danderyd, säger Suzanne.

Hon berättar hur det började.

Så började det

Efter 15 år som ingenjör, som sin pappa, ville hon göra något annat. Hon har alltid haft ett intresse av att sy, som hon fått av sin mor och mormor, och ville sy folkdräkt till sig själv, sina barn och sin man.

Hon tog kontakt med Franciska Sieurin Lönnqvist på Danderyds hembygdsförening.

– Hon stöttade verkligen mig, säger Suzanne.

– Men det var inte helt lätt att få tag i en folkdräkt.

Danderyds folkdräkt togs fram först på 50-talet, berättar Suzanne Åkerhielm.

Ett stort antal kvinnoföreningar – exakt hur många är oklart, mellan 24 och 40 – gick då ihop och startade en sockendräktskommitté, på initiativ av prostinnan Greta Hellerström. Ett av de sista protokollen från kommittén är daterade 1962, då de sista justeringarna av dräkten troligen gjordes.

Pratat med en 100-åring

Det har varit ett pussel att lägga.

Suzanne har fått gräva ner sig i arkiv, hitta fotografier och gå igenom protokoll. Sökt personer. En folkdräkt kan nämligen se olika ut, beroende på tid och plats. Allt är inte dokumenterat.

– Jag har pratat med en 100-åring om broderimönster på väskan i Stocksund. Jag tror det finns många där ute som har dräkten eller historier att berätta, säger hon.

Folkdräkten är heller inte helt utan konflikter.

På den tiden kunde det finnas starka åsikter om vad som var folkdräkt och inte.

– I dag är det nog mer avslappnat och inte så många folkdräktspoliser som det fanns på 70-talet.

Sockendräktskommittén som tog fram folkdräkten.

Mikael Andersson

Enebybergs/Västra Danderyds-väskan. Det finns ritningar över Djursholmsväskan, som har tre heraldiska rosor, men Suzanne har inte hittat en fysisk. Det ska även finnas en stocksundsväska.

Mikael Andersson

Fina, men inte så bekväma

Josephine, 10, Carl Wilhelm, 5, Carl Fredrik, 8, är uppklädda i små dräkter och ställer upp för att fotograferas. Färgerna sprakar mot den vita underdressen. Tygerna är fina, men kanske inte så bekväma.

Som gage för modellandet får de godis.

– Det är inte så lätt att sitta i de här kläderna, säger Josephine.

Den 3 februari anordnas ett hembygdsfika på Stallet i Nora. Då ska kläderna på igen.

Då firas dräktens 70-årsdag. Alla är välkomna, berättar Suzanne. Hon hoppas att det kan dyka upp personer som kan hjälpa till att lägga pusslet. Exempelvis hur Stocksundsbroschen såg ut.

– Det vore så kul om många kom.

Någon kanske har en hel komplett folkdräkt från Stocksund. Någon annan en historia att berätta eller kan hjälpa till att identifiera personer på bilder.

Kanske skriver en bok

– Jag skulle gärna vilja starta sockendräktskommittén igen, gärna med andra som är intresserade, säger Suzanne.

Hennes mål är att kunna sy en dräkt och samla de sista pusselbitarna. Kanske en bok.

– Det vore en dröm, att det kan resultera i en bok som Danderydsborna kan köpa om de vill sy en själva.