Färre p-platser och fler serveringar. Det är några av ingredienserna i Stockholms stads kajstrategi som ska göra mötet mellan land och vatten mer levande och ännu mer attraktivt.

Men kan det bli för mycket av det goda?

Det menar författaren Claes Britton. I ett osande inlägg på Facebook, som har fått stor spridning, har han beskrivit serveringarna på kajen som en kåkstadsbebyggelse.

– Man har byggt för stora delar av utsikten och allén är i bedrövligt skick. Titta på de stackars bänkarna, de är för sorgliga. Jag kan inte använda något annat ord än förslumning.

– Christer Schmidt, 82, Östermalm: Det är väl okej! Det är trevligt med båtarna, de ger liv åt kajen. Jag tycker att det är lagom med serveringar som det är. Går man framför dem, mot vattnet, skymmer de inte sikten heller, så det argumentet har jag svårt att förstå. Däremot skulle det vara trevligt med träd och grönska även på kajen.

Johannes Äng

”Stockholm är en kall och mörk stad”

Sommartid liknar han kajen vid partydestinationen Magaluf, vintertid påminner den om ett säsongsstängt nöjesfält, menar han.

– Sedan 90-talet har man pratat om att vi ska bli mer kontinentala, men Stockholm är en kall och mörk stad under stora delar av året. Man kan inte anpassa allt efter några få veckor om året då det är behagligt att sitta på en uteservering.

Tror du inte att många uppfattar det som ett priviligierat perspektiv att likna Strandvägskajen vid en kåkstad?

– Självklart, men jag menar att det handlar om att värna om kvaliteter som tillhör hela Stockholm och är till glädje för alla som vistas på platsen, oavsett var man bor. Jag bor på Gärdet men jag har gått här i hela mitt liv och det skär i hjärtat att se det här.

Vad tycker du att staden borde göra med kajen?

– Ta bort parkeringarna till att börja med, de har ingen plats på en av världens främsta strandesplanader. Några uteserveringar kan man ha men då ska de vara minutiöst skötta och plockas bort när säsongen är slut. Sedan ska det finnas fina bänkar och möbler, tittar man på vad som finns för allmänheten nu är det nästan ingenting.

Flera Östermalmsbor som Mitt i talat med liknar Strandvägens kaj vid en gråzon där flera olika myndigheter överlappar varandra. Trafikkontoret har ansvar för kajen, stadsbyggnadskontoret för bebyggelsen medan exploateringskontoret äger marken och Stockholm hamnar sköter hamnverksamheten.

Johanna Rosberg Zachrisson, 62, Östermalm: – Det är jättehärligt att ha tillgång till vattnet här. Som Östermalmsbo går jag inte på restaurangerna, det är lite turistigt, men när jag är ute och promenerar sätter jag mig ofta här ute på pontonen. Om jag skulle önska något skulle det vara fler sittplatser där man bara kan sitta och njuta. Det är också lite trångt vid de smala passagerna längs kajen. Det är jättebra att man har fått ordning på trafiken, men jag har förstått att det fortfarande är jobbigt med musik som spelas här på kajen sent på kvällarna på sommaren.

Johannes Äng

Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) värjer sig mot ordet gråzon och menar att stadens utveckling av kajerna ännu är i sin linda.

– Historiskt sett har vi inte insett värdet av våra kajer men nu har vi börjat göra det och staden är på väg mot en ordning för detta. Jag skulle säga att det snarare är många på bollen, än att saker faller mellan stolarna.

Hur ser du på kritiken om att det är för mycket fokus på fest och för lite på att hålla det fint för flanörerna?

Sandra Lidén, 33, Värmdö, med sin Chihuahua Pomeranian Ludde, 9: – Jag tycker nog att det är ganska bra som det är. Jag åker ofta hit och promenerar vägen ut mot Djurgården, det är fint med vattnet och mycket folk – bättre än Södermalm Jag tror inte att det behövs större utbud, det är massor av folk här fast det bara är mars.

Johannes Äng

– Vi vill att det ska finnas både och. Kajerna ska vara tillgängliga för alla, oavsett plånbok, med tillräckliga ytor för bänkar och soldäck. Det är väldigt positivt att uteserveringarna har blivit fler, men det är minst lika viktigt att kunna njuta av utsikten utan att betala.

Även Jan Valeskog (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, står fast vid stadens kajstrategi.

– Konflikter kring krogar och buller finns på många ställen i stan. Bor man på de här fantastiskt fina adresserna får man finna sig i att det är människor som rör sig i området, det hör till stadslivet.

Om uteserveringarna inte plockas in under vintern, vilket är föreskrivet i stadens gestaltningsprogram, ska det åtgärdas, menar Jan Valeskog.

– De som har fått bygglov ska följa reglerna. Det finns exempel där det inte sker, då är det en tillsynsfråga.