För bara två år sedan var planen en helt annan. AMF Fastigheter som äger det ganska anonyma och omoderna kontorsområdet Marievik nära Liljeholmen hade tänkt göra som vanligt.

– Vi skulle ha suddat bort mycket av 1980- och 1990-talskaraktären, rivit tak och förändrat fasaderna. Men nu har vi tänkt om. I stället vill vi förädla det som finns och ta med styrkorna i den postmoderna stilen in i framtiden, säger projektchefen Johan Lindskog.

Det anonyma kontorsområdet i Marievik ska fyllas med liv. Återbruk är en viktig del av konceptet, berättar projektchefen Johan Lindskog.

Petter Beckman

Han är inte ensam. Över hela Storstockholm har det börjat gå upp för byggherrar, fastighetsägare och arkitekter att det inte går att fortsätta som tidigare.

Bygg- och fastighetssektorn står för mer än 20 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige. Lägger man även till allt importerat material blir klimatavtrycket ännu mycket större.

– Branschen har inte riktigt haft koll på vad mycket resurser som går åt till byggandet. Man river, slänger och så bygger man en ny stadsdel. Mycket har hamnat i förbränning och deponi, säger Julia Åberg på länsstyrelsen i Stockholm.

Enklare att riva

Så sent som i vintras rev JM ett enormt kontorskomplex från tidigt 1980-tal ute på udden i Marievik – 44 000 ton betong som knackades ner med stora maskiner.

Rivningen av kontorshuset vid Liljeholmsbron beslutades flera år innan återbruk blev modernt.

Petter Beckman

Det utgick från bedömningar som gjorts av tidigare fastighetsägare – att takhöjderna var för låga och ljusinsläppet för dåligt för att byggnaderna skulle kunna fungera som bostäder.

– Om det hade varit i dag hade man nog tagit ett annat beslut. Men rivning har ansetts som enklare än att anpassa, säger Margarida Amaral, arkitekt vid Konsthögskolan och engagerad i bevarandet av 1980- och 1990-talsbyggnader.

Plåtar återanvänds

Benny Svärd, projektledare på JM, berättar att man gjort sitt bästa för att ta tillvara materialet: tusentals rostfria stålplåtar från fasaden och flera hundra kvadratmeter specialdesignat tegel har nu lagts på hög för att återanvändas.

Konst från trapphusen ska återanvändas i de nya bostädernas cykelrum. Hälften av rivningsmassorna har blivit utfyllnad i vägbyggen.

– Cirkulärt byggande är viktigt för miljön. Den stora utmaningen för branschen är nu att hitta ekonomin i detta. Ofta medför det en ökad kostnad jämfört med att köpa nytt, säger Benny Svärd på JM.

För att det cirkulära byggandet ska ta fart på allvar behöver det skapas nya värdekedjor, kanske med helt nya aktörer, menar han.

Bättre att bevara än att riva bort, tycker allt fler fastighetsägare.

Johannes Äng

Johan Lindskog på AMF fastigheter visar runt på sitt projektkontor, inrymt i en av de typiska kontorskomplex från tidigt 1990-tal som nu ska förädlas. De ansvariga vill leva som de lär.

– Ta det här köket till exempel: vi har tagit ett gammalt kök och lackat om luckorna i mörkblått. Samma sak med innertaken. Historiskt sett hade vi rivit ut det, det går inte i dag. Med lite ny färg kan man bevara ganska mycket, säger han.

Det cirkulära är nu centralt för AMF:s marknadsföring av området.

– I dag ligger vi i framkant. På sikt kommer alla hyresgäster kräva detta, säger Johan Lindskog.

Kan det bli ekonomiskt lönsamt?

– Målet är att området ska bli mer attraktivt och eftertraktat. Om det betyder att kunderna är beredda att betala mer för att vara här, det hoppas vi såklart.