För Stockholm stad är tillgängligheten viktig. Frågan genomsyrar allt arbete och alla delar av verksamheten. Evenemangsarenorna är alltså inget undantag. Trots det finns inte tillräckligt med platser. Faktum är att de bara räcker till lite mer än en av hundra rullstolsburna stockholmare.
– Det är lätt att fastna i tanken att det handlar om tillgänglighet vid fysiska funktionsnedsättningar. Men det finns många olika funktionsnedsättningar som det måste tas hänsyn till – hörsel, intellektuell, neuropsykiatrisk och medicinsk. Det är därför svårt att prata om tillgänglighet som om det skulle finnas ett tydligt svar. Så är det inte, säger Camilla Hagman som är kommunikations- och evenemangschef vid Stockholm stad.
Alla ska känna sig välkomna
Hur många som sitter i rullstol i Stockholm finns ingen exakt siffra på. Den sista februari i år bekostade Region Stockholm drygt 36 000 rullstolar till ungefär 28 000 personer. Den siffran skulle betyda att drygt tre av hundra stockholmare är rullstolsburna.
Stadens ambition är att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta och känna sig välkommen på idrottsarenorna. Flest rullstolsplatser finns Friends Arena och på Tele 2 Arena som drivs av Stockholm Live. Bland arenorna som förvaltas av Stockholm stad är antalet rullstolsplatser varierande. På flera ställen finns inga alls utan byggs upp i samband med större evenemang.
Vilka krav kan man ställa om man sitter i rullstol?
– Som rullstolsburen ska du alltid kunna ta dig in i en publik idrottshall genom en tillgänglig entré, kunna förflytta dig inom hallen samt ha tillgång till en tillgänglig toalett, säger kommunikationschefen.
Dyra åtgärder
Idrottsförvaltningen för en ständig dialog med Fastighetskontoret och ser till att tillgänglighetsfrågorna prioriteras i både nybyggnation och renoveringar. Men det är inte alltid helt enkelt. En av de största utmaningarna är just de äldre idrottshallarna där tillgänglighetsperspektivet saknades helt när de byggdes. I många fall finns ingen plats till att göra anpassningar i den befintliga miljön och åtgärderna kan därför bli både omfattande och dyra.
– Det är svårt att uppfylla allas behov och ibland kan en anpassning som blir bra för en viss grupp av människor göra det mindre tillgängligt för en annan. Det är alltid en avvägning, säger Camilla Hagman.