Varje år arrangerar samfundet S:t Erik, Stadsmuseet och Medeltidsmuseet en skrivartävling för Stockholms gymnasieelever och i år blir vinnarnas texter till en bok.

Flera gymnasieelever på Norrmalm har prisats för sina skildringar av stan och får sina texter publicerade i boken. Ingrid Stenberg får hederspriset för sin text om hur Albanoområdet utvecklats genom ett av Stockholms viktigaste sjukhus, Roslagstulls epidemisjukhus som grundades 1893.

Epidemisjukhuset, Roslagstull. Senare Roslagstulls sjukhus, ritades av ritades av arkitekten Per Emanuel Werming som tidigare även ritat tvillingbyggnaderna Norra Real och Södra Latin.

Epidemisjukhuset, Roslagstull. Senare Roslagstulls sjukhus, ritades av ritades av arkitekten Per Emanuel Werming som tidigare även ritat tvillingbyggnaderna Norra Real och Södra Latin.

Okänd, 1896, stadsmuseet i Stockholm

– Jag har växt upp och gått i skola på Albanokullen, så det är en plats som betyder mycket för mig. Dessutom är dess historia superspännande och värd att lyftas fram, säger Ingrid.

– Framförallt önskar jag att min text ska väcka intresse för Albanokullens intressanta historia, men även Stockholmshistoria generellt. Jag vill också inspirera läsarna att leta efter historia i vardagen. Det finns så mycket att upptäcka!

Pressmottagningen på Epidemisjukhuset på Valhallavägen 7. Diagram över polioepidemin visas för statsminister Tage Erlander.

Pressmottagningen på Epidemisjukhuset på Valhallavägen 7. Diagram över polioepidemin visas för statsminister Tage Erlander.

John Kjellström, 1953, stadsmuseet i Stockholm

Sjukhuset lades på Albanokullen för att det var isolerat, vilket är lämpligt när man ska behandla sjukdomar som tyfus, kolera och difteri. Sveriges första fall av aids diagnostiserades och behandlades på Roslagstulls sjukhus 1982.

Patienten dog två år senare, 42 år gammal.

Atlasområdet.

Atlasområdet.

Emil Salmaso

1992 gjordes sjukhuset om till grundskolan Ingrid senare skulle börja i. Innan hon vant sig vid tanken undvek hon att luta sig för hårt mot väggarna, "av fruktan för att någon difteribakteria överlevt i väggens sprickor", skriver hon i sin text. "I samma rum där jag pluggade franskglosor hade folk behandlats för tyfus, och i min matematiksal hade människor dött i kolera".

– Ju mer man vet om Stockholms historia, desto bättre kommer man förstå varför staden är som den är idag. Sedan är ju historia roligt också, så jag tycker det är värt att lära sig om för nöjets skull.

Sedan i höstas bor Ingrid i Australien.

– Jag har gjort en working holiday i Melbourne. Just nu reser jag runt landet, innan jag åker hem till mitt kära Stockholm igen inför sommaren!

Ingrid Stenberg, 20, gick på Viktor Rydbergs Gymnasium vid Odenplan.

Ingrid Stenberg, 20, gick på Viktor Rydbergs Gymnasium vid Odenplan.

Privat

Atlas fanns på riktigt

Boken Min Stockholmsskildring innehåller 13 texter som stans gymnasieelever skrivit mellan 2019 och 2022 ska delas ut till lärare.

Texterna handlar om allt från Albano till hur Norrmalm kom till på 1600-talet när Karl IX grundade Norre Förstad för att skapa sig en ny stad utanför Stockholm.

Nike Örtenholm vann första pris förra året för sin novell om Atlas och områdets utveckling från stålimperium till bostadsområde.

– Jag valde att skriva om Atlasområdet då jag har bott där hela mitt liv. Det kändes som ett naturligt val men också intressant då jag inte visste så mycket om dess historia. En byggnad som är lite extra viktig i novellen är den fabrik som företaget AB Atlas hade i området från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Den tillverkade bland annat järnvägsvagnar och lokomotiv, men finns inte kvar idag, säger hon.

– Tävlingen är ett roligt initiativ från Samfundet S:t Eriks sida och det kändes kul att få nå fram med min berättelse om Atlasområdet, ett område som jag upplever att många inte vet så mycket om.

Kolera-bulletin för Stockholm, den 25 september 1853 ; Cholera-bulletin för Thorsdagen den 13 Oktober 1853 (Sextiondeförsta Choleradygnet.)Koleran var för 1800-talet vad pesten varit för medeltiden. Vid den första epidemin 1834, som också blev den största, insjuknade 25 000 personer i Sverige. I Stockholm dog 3500 personer i kolera.

Kolera-bulletin för Stockholm, den 25 september 1853 ; Cholera-bulletin för Thorsdagen den 13 Oktober 1853 (Sextiondeförsta Choleradygnet.)Koleran var för 1800-talet vad pesten varit för medeltiden. Vid den första epidemin 1834, som också blev den största, insjuknade 25 000 personer i Sverige. I Stockholm dog 3500 personer i kolera.

Sundhetsnämnden, 1853, stadsmuseet i Stockholm