Nacka/Värmdö

Magnus Edlund, 62, från Saltsjökvarn stakar i väg på milspåret på Nacka golfklubb. Spåret på kommungränsen sträcker sig tio kilometer in i både Nacka och Värmdö.

Han är peppad och längdskidorna preppade.

– Jag kör skins och lite glidvalla. Det funkar bra – om du inte tappar skinsen. Det gjorde jag på Vasaloppet i fjol. Jag tyckte det blev bakhalt men märkte det först när jag kom fram.

Nu tränar han inför Vasaloppet 30 kilometer och är helst i spåret på vardagsförmiddagar.

– Då är det inte så mycket folk. När det är snö åker jag gärna här tre gånger i veckan, kanske till och med fyra.

Är det någon tid du undviker att åka hit?

– På helger från klockan elva och framåt brukar det vara rätt mycket folk. Du får åka runt och hålla undan, men det funkar. Jag är inte någon elitåkare utan motionär.

Både Margareta Klingsmo och Magnus Edlund uppskattar att det finns ett spår som är tio kilometer långt på Nacka golfklubb.

Judit Nilsson

Tävlade i skidskytte

Åsa Knutsen, 49, från Gustavsberg, spricker upp i ett leende. Hon har tävlat på skidor – både med och utan salongsgevär på ryggen.

Nu är det omkring 25 år sedan hon gjorde sig av med bössan och tävlingsskidorna. Men hon återvänder till spåren vid Nacka golfklubb.

– Så fort det går att åka här. I min ungdom tävlade jag i både längd och skidskytte – jag älskar att åka skidor. Jag är här i princip varje dag.

Rena drömmen jämfört med vita blixten

Hon uppskattar att anläggningen har ett spår på tio kilometer och åker mellan en och två mil varje gång.

– Jag tycker att det är fantastiskt att det finns ett milspår här i Stockholm.

Margareta Klingsmo, 78, diagonalar uppför en backe.

Från bostaden i Björknäs tar hon gärna bilen till Nacka golfklubb.

– Det är mycket lättare att ta sig hit. Jag åker för det mesta här eller i Vemlamsund, säger hon.

Vad är bäst här?

– Att det finns ett milspår och en tre-och-en-halva också. Jag kör båda. Men det går inte så fort – jag är ute och njuter. Milspåret tog en timme förut, nu kanske en och en halv.

”Fantastiskt att det finns ett milspår här i Stockholm”‚ säger Åsa Knutsen.

Judit Nilsson

”En hemsk upplevelse”

Arne Andersson, 71, från Jarlaberg gjorde lumpen som fjälljägare i Kiruna och åkte då på försvarets vitmålade skidor: vita blixten. Nu åker han på modernare skidor.

– De här skidorna är ju rena drömmen jämfört med vita blixten. Det var ju gamla träskidor. Vi höll på att tjära in skidorna för glidet och att hålla träet i stånd. Det var väldigt svårt att få fäste och ofta hade vi väldigt mycket packning.

– Jag kör ofta i Saltis, där har de spår längre eftersom de har konstsnö. Men de här spåren är ju längre – det är en fördel.

Han åkte Vasaloppet ett par gånger i mitten på 1990-talet. Men har ingen längtan tillbaka. En halvmeter blötsnö och brist på klister höll på att knäcka honom.

”De här skidorna är ju rena drömmen jämfört med vita blixten”, säger Arne Andersson.

Judit Nilsson

– Det var en hemsk upplevelse. Det var väldigt svårvallat och fullt vid varenda station. Jag hade bakhalt som bara den. Jag försökte få tag på klister men det var så långa köer. Jag höll på att missa att komma i mål innan de drog repet.

Han uppskattar spåren på Nacka golfklubb mer.

– Det här är mycket mer skidåkning. Jag gillar naturen här, det är inte bara en platt golfbana utan lite variation.