ALGBAD. Varje sommar hoppas vi slippa bada i grumligt vatten med alger. Foto: Privat

SOMMARPLÅGOR: De hatade algerna som förstör badupplevelsen

På löpsedlarna kallas de giftalger. I själva verket är de inte ens alger, utan bakterier. Och de har väckt betydligt fler liv än de släckt. Utan de flera miljarder år gamla filurerna hade vi aldrig funnits.

  • Publicerad 13:59, 17 jul 2021

TIDIGARE SOMMARPLÅGOR: MYGGOR, FÄSTINGAR och GETINGAR

Professor Lena Kautsky har levt med cyanobakterierna, som ”giftalgerna” egentligen heter, i en stor del av sitt yrkesliv. Som pensionär jobbar hon bara med det hon tycker är roligt – som stora alger och havsväxter. Hon slipper gärna cyanobakterierna. Delvis för att hon har räknat dem så många gånger.

– Det gör jag inte igen. Never, ever, säger hon.

En annan anledning är att de ”stjäl alla rubriker” från den avsevärt viktigare vårblomningen.

– Det är egentligen det allra viktigaste vårtecknet. Fungerar inte den har vi verkliga problem. Hela näringsväven är beroende av den. Det skulle vara fint om den syntes. Den är så vacker i mikroskop.

Vårblomningen, som bland annat består av kiselalger och dinoflagellater, blir mat till mikroskopiska kräftdjur. De blir föda åt lite större djur som i sin tur äts av fiskar – som äts av oss.

Dör – inte blommar

Att ”giftalgerna” ens kallas alger beror troligen på att de lever i vattnet. Men de fotosyntetiserar som växter – alltså förvandlar solljus till energi.

Precis som vi gillar cyanobakterierna heta och lugna somrar. I värmen bildar de små luftbubblor när de är på väg att dö – inte blomma! – och driver in mot land. Blåser det, blandas de om och sjunker till Östersjöns botten. Där går det åt syre när cyanobakterierna bryts ner och botten kan bli syrefri. Då kan bara bakterier leva där.

Hur farliga är de?

– Det finns rapporter om ett antal hundar per år som dör efter att ha druckit av vatten med cyanobakterier eller slickat sin päls, men det är ändå få jämfört med hur många som blir överkörda. Hellre att vi får lite obehag i badvikarna än att de gör större skada ute till havs när de dör, säger Lena Kautsky.

Lena Kautsky hämtar blåstång med en kratta. Foto: Privat

Algblomning

Vad: Massförökningav en eller några arter av cyanobakterier eller mikroskopiska alger det vill säga olika arter av växtplankton.

Trivs bäst: Vid varmt och lugnt väder.

Hur skyddar man sig: Se till att barn och djur inte får i sig dem. Duscha efter bad. Hoppa över badet om du inte ser fötterna i vattnet.

Hur kan man hålla koll: På SMHI.se finns satellitbilder som visar stora blomningar och prognoser om vindar som talar om vart blomningen kan driva.

Okänd algblomning: Den viktigaste och osynliga ”algblomningen” sker på våren, i mars.

Visa merVisa mindre

Cyanobakterier

Kallas: Även för blågröna alger.

Födda: Var en av de första levande organismerna på jorden för cirka 3,7 miljarder år sedan. Bildar syre, vilket gjorde att det kunde uppstå liv även på land.

Storlek: Mellan en och 60 mikrometer. Ett hårstrå är 50 mikrometer.

Mest kända art: Katthårsalgen. Det är dem vi oftast menar när vi pratar om sommarens algblomning i Östersjön.

Visa merVisa mindre