– Alla nämnder har fått i uppdrag att ta fram en beskrivning av konsekvenserna av en besparing på 3–5 procent. Det sker enligt en mall som tjänstemännen på kommunledningskontoret har tagit fram, säger Anna-Lena Johansson (L), ordförande i vård- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsens vice ordförande.
Den nämnd som har störst budget, och därmed ska göra störst besparingar enligt schablonen, är utbildningsnämnden. Där innebär ”effektiviseringskrav” på 3–5 procent en summa på 45,8 miljoner kronor.
Och det kan slå mot eleverna. Så här skriver utbildningskontoret själva: ”Effekt av lägre personaltäthet samt ökning av barn och elever i grupperna kan påverka skolresultat samt verksamheternas förmåga att arbeta kompensatoriskt för barn och elever i behov av särskilt stöd.”
Inget färdigt förslag
Anna-Lena Johansson påpekar att budgetprocessen för 2022 bara har startat. Majoritetens färdiga budgetförslag ska vara klart senare i maj. Först ska gruppledarna i majoriteten träffa ordförandena i alla nämnder.
– Då diskuteras behov, utmaningar och konsekvenser av olika typer av effektiviseringar. Sedan tar vi fram ett förslag på budgetram för varje nämnd.
Så de olika nämnderna får till slut olika stora procentuella besparingar och det gäller för varje nämndordförande att slåss för sin nämnds behov?
– Ja, det kan man säga. Om till exempel socialnämnden skulle behöva effektivisera så mycket skulle den förebyggande verksamheten påverkas, vilket sannolikt blir dyrare på sikt.
Mycket av kärnverksamheterna, så som i socialnämnden men även skola och vård, är lagstadgade. Det vill säga att det handlar om sådant som kommunen måste erbjuda, oavsett vad det kostar.
– Det enda som inte är lagstadgat är egentligen kultur och fritid, där är det endast en biblioteksplan som måste finnas. Men givetvis bör både kultur och fritid finnas i en kommun, säger Anna-Lena Johansson.
Och det hela är fråga om ett nollsummespel mellan nämnderna – en viss summa pengar ska fördelas?
– Ja, givet de skatteintäkter vi har. Skatter är vår största intäkt, sedan kommer statliga medel och taxor och avgifter. Det gäller att förhålla sig till de intäkter vi har, och hur vi på bästa sätt fördelar dem.
Men man kan väl också ha olika syn på exempelvis hur mycket kommunens överskott ska vara?
– Ja, men det är viktigt att föra en ansvarsfull ekonomi. Vi bör ha 2,5 procent i överskottsmål och vi ska ha max 4 miljarder i lån i hela kommunkoncernen för att klara framtida utmaningar.