Situationen för familjen förefaller ha varit akut under perioder.
Enligt utredningen avvek den 15-åriga flickan från ett HVB-hem efter bara en natt. Familjehemsplaceringarna pågick bara i ett par veckor åt gången och beskrivs som misslyckade av mamman.
Ville till utredningshem
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning anmälde sig själva enligt lex Sarah i september och anser att ett allvarligt missförhållande skett genom familjetragedin.
Mamman uppger i förhören att hennes förhoppning var att socialtjänsten skulle ta hand om dottern.
Hon ville bland annat att familjen skulle få bli skickade till ett utredningshem, en form av HVB-hem med stöd för hela familjen, men säger i förhören att socialtjänsten i stället placerade dottern på ”olika ställen.”
Filip Magnusson
Socialtjänsten i Kista-Rinkeby ska genomföra kompetenshöjande insatser innan 2022 är slut med anledning av pojkens död.
Vill inte uttala sig om fallet
Anna Mattsson är avdelningschef för Individ och familj på Rinkeby-Kistas socialtjänst, och vill på grund av socialtjänstsekretessen inte säga om hon anser att man brustit i fallet.
– Men tror vi inom socialtjänsten att vi brustit så gör vi en lex Sarah-anmälan, säger hon.
Längden på familjehemsplaceringarna socialtjänsten gör baseras generellt på individuella bedömningar, säger hon.
– Ibland visar det sig att vi kan stötta familjen på annat sätt efter ett kort tag på familjehem. Kanske kan barnet eller ungdomen komma tillbaka till föräldrarna, och erbjudas familjebehandlare eller annan insats i hemmet i stället.
Vad avgör om ni väljer familjehem eller utredningshem?
– Det är en individuell bedömning, säger Anna Mattsson.
Är det vanligt att ungdomar avviker från era HVB-hem?
– Ja, det händer.
Anna Mattsson understryker att det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsplaceringar, enligt lagen om vård av unga.
– Men vi gör utredningarna om varför vi anser det behövs i de fall vi bedömer att det behövs.
Polisutredningarna om mordmisstänkt flicka lades felaktigt ned
Polisbrist kan ha gjort att tidigare förundersökningar mot den 15-åriga flicka som är åtalad för mord på sin bror felaktigt lades ned, enligt en särskild åklagare. Men lokalpolischefen håller inte med.
Fler gånger larmades polisen till lägenheten i västerort. Socialtjänsten hade meddelat polisen att 15-åringen var ”väldigt utagerande” och hade en ”våldsam aggressivitet.” Flera hot mot familjemedlemmarna ska ha uttalats, och både psykiskt och fysiskt våld ska ha skett enligt anmälningar. Polisen valde att orosanmäla.
I juli i år greps den 15-åriga flickan, misstänkt för att ha mördat sin yngre bror. Hon har åtalats och väntar på rättegångsförhandlingen.
En polisbil utanför Vällingbys polisstation. Resursbrist i Vällingbypolisens ungdomsgrupp är anledningen till att tidigare förundersökningar mot den mordåtalade 15-åriga flickan felaktigt lades ned, menar Särskilda åklagarkammaren.
Mikael Andersson
Mitt i har gått igenom Särskilda åklagarkammarens utredning av polisens hantering av flickan innan mordet skett.
Den ordinarie lokalpolischefen i Vällingby Johan Olsson upptäckte efter pojkens död att den ansvarige förundersökningsledaren på ungdomsgruppen hade lagt ner tidigare polisutredningar mot flickan – trots vittnesmål om dödshot och våld inom familjen. Johan Olsson anmälde misstänkt tjänstefel till Särskilda åklagarkammaren.
Men enligt chefsåklagare Marianne Nordström har förundersökningarna lagts ner på grund av resursbrist och stress.
– Det har varit orimligt för ungdomsgruppen att hantera den mängd ärenden de haft, säger hon till Mitt i.
Endast två utredare
Polismyndigheten har direktiv om tio utredare i Vällingbypolisens ungdomsgrupp – under perioder har de varit nere på två. Gruppen har varit ”kraftigt underbemannad”, som Marianne Nordström uttrycker det.
– Det är ovanligt att misstänkta tjänstefel visar sig handla om resursbrist. Det ligger snarare på en arbetsgivare att leda och fördela arbetet och se till att det finns tillräckliga resurser, säger hon.
Mamman ville inte driva polisärendena vidare – hon hoppades att situationen skulle förbättras genom socialtjänsten och familjebehandlaren. Polisen ansåg därför att bevis saknades för att hålla utredningarna öppna.
Bild utanför huset där det misstänkta syskonmordet skedde.
Filip Magnusson
Men polisen borde aldrig ha frågat mamman om hon ville ange brotten till åtal. Ringa misshandel och skadegörelse är inga angivelsebrott, alltså brott som måste anmälas för att åklagaren ska få väcka åtal. Utredningen mot flickan borde därför ha fortsatt, enligt Marianne Nordström.
Hade fler förhör gjort någon skillnad?
– Full bemanning hade säkert inneburit en mycket bättre hantering av ärendena innan mordet. När mamman felaktigt blev informerad om att flickan är angiven för brott, så låter man mamman förstå att hon inte behöver vittna om hon inte vill och förundersökningen läggs ner.
– Fler polisförhör hade kanske kunnat förmå mamman att medverka i utredningen. Man kan försöka övertala.
Ingen förundersökning hade heller inletts om barnfridsbrott, vilket skulle gjorts eftersom pojken hade bevittnat misshandel, något både Johan Olsson och Marianne Nordström påtalat.
– Har man otroligt mycket att göra så är det en stressituation, säger Marianne Nordström.
”Dynamisk personalstyrka”
Johan Olsson menar att Marianne Nordström får stå för uttalandena om resursbristen.
– Vi har en dynamisk personalstyrka. Det betyder att vi flyttar över personal där det behövs. Vi har full bemanning, men av bland annat personalpolitiska skäl är inte alla grupper alltid fullbemannade. Ibland behöver vi prioritera förebyggande arbetet, ibland utredningar. Då flyttas resurser.
Johan Olsson, ordinarie lokalpolisområdeschef i Vällingby, säger att Vällingbypolisen och stadsdelarna efter familjetragedin fått ett utvärderingsprogram som kan påverka organisationen uppåt för ökad informationsdelning mellan socialtjänsten och polisen.
Polisen
Men två utredare i ungdomsgruppen när ni ska vara tio?
– Tio utredare baseras på en tidigare utredning inom polisen. Jag anser att det är fel att placera tio utredare i en grupp om det inte behövs. Med det sagt, så jobbar vi hårt inom lokalpolisområde Vällingby.
Han menar att det är omöjligt för honom att spekulera i vad det inneburit om förundersökningarna inte lagts ned.
– Men självklart ska vi utvärdera och se över våra rutiner och strukturer, och hur vi jobbar i samverkan med stadsdelen.
Har man otroligt mycket att göra
så är det en
stressituation.
Skedde i somras
Den 16 juli larmades polis till en adress i västerort. En pojke under 15 år hade skadats allvarligt. Dagen efter avled pojken av sina skador.
Pojkens 15-åriga syster anhölls misstänkt för mord.
Rättsmedicinalverket genomförde en mindre sinnesundersökning, en så kallad paragraf 7-undersökning. Den visar att flickan kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid händelsen.
I november åtalades flickan för mord.
Flickan nekar till brott.
Källa: Mitt i
Sekretess mellan
socialtjänst och polis
Finns det ett brottsförebyggande syfte får socialtjänsten dela med sig av uppgifter till polisen om enskilda under 21 år. Och samma gäller åt andra hållet; polisen kan bryta förundersökningssekretessen och berätta för socialtjänsten om sina utredningar. Men det sker sällan.
Regeringen meddelade nyligen att man vill att all information som är relevant ska delas med brottsbekämpande myndigheter vid misstanke om brott, och att sekretessreglerna ska ses över för att möjliggöra större informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.
Johan Olsson vill inte spekulera i om polisen hade kunnat dela information om 15-åringen med socialtjänsten.
– Kunde vi gjort något som gjort att detta inte fick den tragiska utgång det fick? Finns det någon lagstiftning i dag som hindrar oss och stadsdelarna från att samverka med varandra? Detta måste vi gå igenom i en ordentlig analys, säger Johan Olsson.
Källa: Socialtjänstlagen
15-årig flicka åtalas för mord på sin bror
Den 15-åriga flicka i västerort som varit misstänkt för mordet på sin bror i somras åtalades under fredagsförmiddagen, 18 november.
Det var den 16 juli som polisen larmades till en adress i västerort. En pojke under 15 år hade skadats allvarligt, och hans 15-åriga syster anhölls misstänkt för mordförsök. Dagen efter avled pojken av sina skador.
Flickan häktades misstänkt på sannolika skäl för mord, den högre misstankegraden.
På grund av flickans låga ålder beslutades det att häktningen skulle omprövas efter en vecka, och flickan släpptes också ur häktet tidigare i somras.
Kan ha lidit av allvarlig psykisk störning
Rättsmedicinalverket genomförde i augusti en mindre sinnesundersökning av flickan, en så kallad paragraf 7-undersökning. Den visar, enligt åklagaren, att flickan kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid händelsen.
En paragraf 7-undersökning genomförs i regel av brottsmisstänkta när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Större sinnesundersökningar blir i regel aktuella först i slutet av utredningarna.
Åklagaren Josefina Yalo säger till Mitt i att det har varit en omfattande förundersökning.
– Jag menar att flickan hade uppsåt att döda, annars hade jag inte åtalat för mord, säger hon.– Det är ett väldigt ovanligt fall på många sätt och det har varit en tung förundersökning att bedriva. Man känner stor empati med de drabbade närstående.
Nekar till brott
15-åringen har tidigare varit misstänkt för flera fall av misshandel och grov misshandel mot sina familjemedlemmar, där polisen inlett förundersökningar. Hon nekar till misstankarna om mord på sin bror.
– Jag kan inte säga någonting i nuläget. Vi kommer utveckla oss kring vårt resonemang när huvudförhandlingen är igång, säger 15-åringens advokat Robin Söder.
Det är inte beslutat när huvudförhandlingen ska inledas.
https://www.mitti.se/nyheter/mordmisstankt-flicka-kan-ha-lidit-av-allvarlig-psykisk-storning/repvhx!GVfPLGWOLYefGKWG7PUwLQ/