Är det sämre för barn att scrolla på Tiktok än att titta på tv? Det har forskare vid Karolinska institutet tillsammans med amerikanska kollegor nu kanske ett svar på.

Forskarna har i fyra år följt över 8 000 barn i USA från cirka 10 till 14 års ålder. Barnen rapporterade sin skärmtid – dels hur många timmar de spenderade på sociala medier, men också hur mycket de tittade på tv och spelade datorspel. Föräldrarna bedömde sedan barnens uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Studien visar att det är barn som ägnar mycket tid åt just sociala medier som gradvis drabbas av sämre koncentrationsförmåga.

– Sociala medier innebär ofta snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av meddelanden och notiser. Det påverkar förmågan att hålla fokus och skulle kunna förklara sambandet, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap på KI, i ett pressmeddelande.

Ökning av adhd-diagnoser

Under de senaste 15 åren har både skärmanvändningen och konsumtionen av digitala medier ökat markant, samtidigt som antalet adhd-diagnoser stigit. En studie från 2023 visar att nästan var tionde pojke i region Stockholm tar adhd-medicin.

Den nya KI-studien visar att sambandet mellan koncentrationssvårigheter och användandet av sociala medier inte påverkades av socioekonomisk bakgrund eller genetisk risk för adhd.

Och de barn som redan hade koncentrationssvårigheter började inte använda sociala medier mer. Det menar forskarna talar för att adhd är ett symtom av scrollande – snarare än tvärtom.

– Högre konsumtion av sociala medier skulle eventuellt kunna förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser, även om adhd ofta är förknippat med hyperaktivitet som inte ökade i vår studie, säger Torkel Klingberg.

Forskarna påpekar att resultaten inte betyder att alla barn som använder sociala medier får problem med koncentrationen. Däremot menar de att det finns skäl att diskutera både åldersgränser och hur plattformarna är utformade.

I studien ökade barnens genomsnittliga användning från runt 30 minuter per dag vid 9 års ålder till cirka 2,5 timmar vid 13, trots att många tjänster har en nedre åldersgräns på 13 år.