Stockholm

I dag är kolonilotterna den vanligaste formen av odling som Stockholms stad ansvarar för. Runt 70 föreningar arrenderar tillsammans omkring 150 hektar mark, fördelat på ungefär 7 500 lotter runt om i staden. Men odlingarna finns också på skolor, förskolor, äldreboenden, och i mindre gemensamma odlingar på innergårdar och i parker.

Nu vill staden ta nästa steg.

Det nya programmet för stadsnära odling är ute på remiss och innehåller flera förslag som kan göra det ännu grönare i både parker och kvarter.

Här ska alla kunna odla

En av idéerna kallas stadsträdgårdsodling. Det handlar om en öppen odlingsyta där alla kan vara med.

Fungera som mötesplats.

– Det finns i dag gemensamhetsodlingar där man odlar tillsammans i en grupp, men här ska man kunna komma som enskild. Det ska vara öppet och fungera som mötesplats där man också kan få kunskap och utbildning om odling, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.

"Vi behöver tänka nytt överlag och vara öppna för alla möjliga lösningar," säger miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

"Vi behöver tänka nytt överlag och vara öppna för alla möjliga lösningar," säger miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

Liselotte van der Meijs

En annan tanke är att ge plats åt småskalig kommersiell odling.

– Om du är ett litet företag som vill sälja kryddor eller sallad stadsnära, finns det mark vi kan arrendera ut? Det är en spännande punkt för att öka odlingen i staden, säger hon.

Frukt på promenadavstånd

Även stadens parker kan få mer ätbart i sig. Tanken är att plantera fler bärbuskar och fruktträd som stockholmarna kan plocka av direkt under en promenad.

Nu föreslår staden fler ätbara växter i parkerna.

Nu föreslår staden fler ätbara växter i parkerna.

Angie Gray

Samtidigt vill staden också titta på om mer av den jordbruksmark man äger kan användas för odling.

Bakom satsningen finns flera mål som går in i varandra: bättre hälsa, fler mötesplatser och mer gemenskap – men också beredskap.

– Med klimatkrisen ser vi en stor risk för att livsmedelsproduktionen slås ut i andra delar av världen och vi är otroligt beroende av de globala livsmedelskedjorna. Vi behöver rusta oss och minska sårbarheten, säger Åsa Lindhagen.

Och odling i stan är egentligen inget nytt. Under andra världskriget odlades till exempel potatis i Humlegården, berättar hon.