Det är vissa styrkor av adhd-läkemedlet, som innehåller guanfacinhydroklorid, som tagit slut.
Det är den medicin som skrivs ut till barn och unga.
Och det är inte bara att sluta medicinera, utan det ska trappas ner gradvis, och puls och blodtryck måste kontrolleras.
Depåmedicin
Det går heller inte att hämta ut tabletter i andra styrkor och dela eller krossa dem till rätt dos, förklarar Samuel Silkestrand, utredare vid Läkemedelsverket:
– Nej, det är depåtabletter med långsam frisättning, så det ska man inte göra.
Anledningen till restnoteringen har tillverkaren inte uppgett, och det behöver läkemedelsföretagen heller inte göra.
– Det kan handla om affärssekretess, säger han.
Samuel Silkestrand vid Läkemedelsverket säger att medicinen går att få hem från utlandet.
Läkemedelsverket
Stor åtgång
Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt de senaste åren, så en förklaring skulle kunna vara att tillverkningen inte hunnit med.
– Restsituationer är alltid ett problem och skapar oro. Men läkemedel som motsvarar Intuniv finns att få tag på från andra länder, och det finns beviljade licenser för det, säger Samuel Silkestrand.
Då förskrivs det alternativa läkemedlet av läkare och det är sedan via apoteket som det tas hem.
Först i slutet av mars beräknas Intuniv finnas tillgängligt igen.
Allt fler mediciner slut – aldrig varit så illa
I somras fanns ingen Antabus, och nu är det diabetesmedicin som är svår att få tag på. Aldrig förr har så många läkemedel tagit slut enligt Läkemedelsverket.
När Antabus inte gick att få tag på ställde det till det för alkoholmissbrukare. Ozempic håller blodsockret i schack hos dem som har diabetes typ 2.
Tillgången på läkemedel har successivt blivit sämre de senaste åren. Fram till och med september i år har nästan 2 460 läkemedelsförpackningar varit restnoterade, de har alltså tagit slut eller är på väg att göra det.
– Det är olika från vecka till vecka. Man får kolla lagerstatus hos olika apotek, säger Magnus Isacson, specialist i allmänmedicin på Ekerö vårdcentral och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.
Magnus Isacson, specialist i allmänmedicin, anser att läkemedelsbristen blivit ohanterlig.
Privat
Krig och pandemi
Och enligt Samuel Silkestrand vid Läkemedelsverket är det den högsta siffran sedan de började föra statistik.
En förklaring är en ny lag från 1 juli i år om sanktionsavgifter för läkemedelsföretag som restanmäler läkemedel sent.
– Men orsaken är framför allt att de senaste åren varit turbulenta. Pandemi och krig har påverkat bland annat produktionen, samtidigt som efterfrågan ökat inom vissa områden, säger han.
När det gäller diabetesmedicinerna har de visat sig var effektiva även för viktminskning, vilket har lett till en boom inte minst i USA, med restnotering som följd.
Letar en halvtimme om dagen
– Nu har det blivit ohanterligt. Patienter tvingas byta läkemedel och riskerar att drabbas av biverkningar. Och det är frustrerande för oss läkare. Jag lägger en halvtimme per dag på att hitta utbytespreparat till mina patienter, och man måste också följa upp patienterna när man byter läkemedel, säger Magnus Isacson.
Han efterlyser en central funktion där läkare kan få snabb info om lagerstatus och ersättningspreparat.
Just ett system för nationell lagerstatus är ett uppdrag som Läkemedelsverket hoppas få inom en snar framtid, enligt Samuel Silkestrand.
Läkare ska nu också få information om restsituationer direkt i förskrivningssystemet.
Nu har det blivit ohanterligt
Läkemedel som kan vara slut
Paracetamol, som Alvedon och även ibuprofen, som Ipren
Epilepsimedicin
ADHD-medicin
Ozempic
Losec
Antibiotika, som Kåvepenin
Totalt har 2 457 läkemedelsförpackningar restnoterats fram till och med september. Förra året var siffran 1 615.
Källa: Läkemedelsverket
Läkemedelsbristen beror på pandemi, krig och att efterfrågan ökat mer än vad läkemedelstillverkarna klarar, enligt Läkemedelsverket.
Privat/Mostphotos
Fler mediciner än någonsin tar slut
Nästan var tionde pojke får medicin för ADHD
Allt fler får en ADHD-diagnos, och allt fler får medicin för det.
Experten: "Handar om hur skolan ser ut".
Allt fler, både barn och vuxna, får en ADHD-diagnos. Och ökningen ser inte ut att mattas av. Det enligt en ny studie från Socialstyrelsen.
Ökningen av diagnoser håller jämna steg med uttagen av ADHD-medicin.
Omkring 75 procent av de skolbarn som fått diagnosen medicinerar, enligt siffror från 2022.
Skiljer sig
Men skillnaderna mellan regionerna i landet är stora, liksom mellan pojkar och flickor.
I Region Stockholm hämtades medicin ut till 5,6 procent av flickorna, medan 8,9 procent av pojkarna fick medicin. Region Gotland ligger i topp, och Västernorrland i botten.
Och inom Region Stockholm är det också stora skillnader. När det gäller pojkar ligger Ekerö och Vallentuna i topp med drygt var tionde som medicinerar, och bland flickor är det i Vallentuna, Botkyrka och Vaxholm som flest får medicin.
Olika praxis
Det behöver dock inte innebära några skillnader i hur många som faktiskt har ADHD, alltså svårigheter med överaktivitet och uppmärksamhet. Orsaken kan vara tillgången till neuropsykiatriska utredningar och olika praxis vid klinikerna, skriver Socialstyrelsen, och ökningen tros bero på att kunskapen om ADHD ökat.
Resurser i skolan
Journalisten och författaren Katarina Bjärvall, som granskat ökningen av ADHD-diagnoser i Sverige, menar att mycket handlar om hur dagens skola är utformad, med ökad stress och fler skoluppgifter med koncentrationskrävande analyser.
– Fler stökiga ungar i klassrummet och mindre resurser för att hjälpa dem. Då kan en diagnos ge större chanser att få mer resurser. Och ungarna kan få medicin och medicinen hjälper i de allra flesta fallen, säger hon till TV4.
Fler pojkar tar ADHD-medicin
Andel barn 10-17 år som hämtat ut ADHD-läkemedel (2022, procent)
Botkyrka: Flickor: 6,6. Pojkar: 10,2
Danderyd: Flickor: 5,8. Pojkar: 8,3
Ekerö: Flickor: 6,2. Pojkar: 11,0
Haninge: Flickor: 6,2. Pojkar: 9,2
Huddinge: Flickor: 6,0. Pojkar: 9,4
Järfälla: Flickor: 4,9. Pojkar: 8,3
Lidingö: Flickor: 6,5. Pojkar: 8,5
Nacka: Flickor: 5,4. Pojkar: 7,7
Salem: Flickor: 6,1. Pojkar:10,8
Sigtuna: Flickor: 3,8. Pojkar: 6,8
Sollentuna: Flickor: 5,6. Pojkar: 7,7
Solna: Flickor: 4,5. Pojkar: 7,9
Stockholm: Flickor: 5,6. Pojkar: 8,8
Sundbyberg: Flickor: 3,9. Pojkar: 7,7
Tyresö: Flickor: 6,1. Pojkar: 9,7
Täby: Flickor: 5,3. Pojkar: 9,1
Upplands-Bro: Flickor: 6,1. Pojkar: 10,1
Upplands Väsby: Flickor: 6,1. Pojkar: 9,1
Vallentuna: Flickor: 8,0. Pojkar: 13,0
Vaxholm: Flickor: 6,6. Pojkar: 9,7
Värmdö: Flickor: 6,2. Pojkar: 10,6
Österåker: Flickor: 6,6. Pojkar: 10,4
Region Stockholm: Flickor 5,6. Pojkar 8,9.
Riket: Flickor 4,5. Pojkar 7,7
Källa: Socialstyrelsen
Allt fler skolbarn får ADHD-diagnos och medicin för detta.
Mostphotos