Region Stockholm ska nå klimatneutralitet senast 2035, enligt den koldioxidbudget som regionpolitikerna spikade strax innan jul.

– Det kräver att takten för utsläppsminskningar nästan fördubblas, från fyra-fem procents årlig minskning till åtta procent, säger Christoffer Nelson, miljöchef på regionledningskontoret.

Han tror målet är möjligt att nå.

– Men det krävs en ännu högre ambitionsnivå och att rätt prioriteringar görs.

Skärgårdsbåtar och transporter vid hemsjukvård behöver elektrifieras, sjukhusen måste dra ner kraftigt på engångsmaterialet och mycket högre krav behöver ställas på leverantörer av läkemedel, byggmaterial och textilier.

Varje år slänger regionens sjukhus tiotals miljoner engångshandskar som eldas upp och skapar koldioxidutsläpp.

Mostphotos

– Allt från sjukhusens avfallshantering till hur man bygger infrastruktur behöver bli mer cirkulärt, säger Christoffer Nelson.

Svårare än tidigare

Samtidigt som takten ska öka blir uppgiften svårare än tidigare, framhåller han. Det beror delvis på att Region Stockholm redan har kommit så pass långt med omställningen.

Hela SL:s bussflotta kör redan idag förnybart och pendeltågen drivs nästan helt på fossilfri el. De direkta, lokala utsläppen har minskat med 59 procent sedan 2011 och med 74 procent sedan 1990.

– När vi har nått så långt blir det svårare att hitta nya åtgärder som ger väldigt stor effekt, säger Christoffer Nelson.

Den andra stora skillnaden är att målet "netto noll" nu ska inkludera samtliga utsläpp som en vara eller tjänst orsakar, oavsett var i världen de uppstår.

37 gånger så stora utsläpp

Hittills har regionens miljöarbete koncentrerat sig på en mycket liten del av utsläppen – de som uppstår lokalt och är lättare att påverka.

– Exempelvis har klimatpåverkan som uppstår vid inköp av varor i andra länder inte följts upp i samma utsträckning.

Regionens enorma byggprojekt, som här Nya Karolinska sjukhuset, behöver jobba mycket mer cirkulärt med betong och annat material.

Skillnaden blir enorm. Med den tidigare måttstocken bortser man från 98 procent av de verkliga utsläppen. Med det utvidgade, så kallade konsumtionsbaserade måttet är det 37 gånger så mycket koldioxid som måste bort.

– Vi breddar nu ambitionen och styr mot en åttaprocentig årlig minskning för alla led i kedjan, annars skulle det bli alltför begränsat, säger Christoffer Nelson.

Båttrafiken ett mindre problem

I en traditionell koldioxidbudget framstår den delvis fossildrivna båttrafiken i skärgården som en av de största miljöbovarna, eftersom den står för 40 procent av de direkta, lokala utsläppen.

Men med den utvidgade modellen blir båttrafiken en mindre del av problemet.

Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar drivs till stor del med miljövänlig HVO-diesel. Målet är att båttrafiken på sikt ska elektrifieras.

Per Hammarkvist

– Sjötrafikens utsläpp måste fortfarande ner och där kommer teknikutvecklingen att hjälpa oss ganska långt. Men det svåraste kommer att bli de konsumtionsbaserade, indirekta utsläppen, säger klimatregionrådet Gustav Hemming (C).

Når ni "netto noll" till 2035?

– Det kommer att finnas utsläpp som inte går att undvika. En del kan vi behöva lösa genom att köpa klimatkompensation och med ny teknik för att fånga in koldioxid.

Den nya koldioxidbudgeten ökar hur som helst chanserna för att nå målet, menar klimatregionrådet.

– Det blir taktpinnen för alla våra verksamheter. Och vi är först i landet med att ta det här steget, säger han.

Klimaregionrådet Gustav Hemming (C).

Mathilda Laestadius