Stockholm

Sex av tio stockholmare uppger att de har en hög eller mycket hög miljömedvetenhet. Det visar Stockholms stads medborgarenkät om konsumtion, natur, miljö och klimat. På ytan ser det stabilt ut – nivåerna är i det stora hela oförändrade jämfört med 2021.

Men under ytan syns en annan rörelse. På flera konkreta områden backar stockholmarna något.

– Överlag bryr sig stockholmarna mycket om miljön och klimatet. Sedan är det några miljövanor som har tappat lite om man jämför med 2021, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd.

Det handlar om vardagsvanorna. Färre uppger att de aktivt försöker minska sin resursanvändning – som att dra ner på matsvinn, avfall och plast. Andelen som äter vegetariskt minst tre dagar i veckan har minskat. Likaså är det färre som oftast väljer miljömärkt eller ekologiskt i butiken.

Mest tydlig är nedgången i det aktiva engagemanget. I dag är det bara var femte stockholmare som är medlem i en miljöorganisation eller deltar i ett miljönätverk.

Donald Trump bidrar

Åsa Lindhagen menar att utvecklingen inte sker i ett vakuum, utan är en del av en större trend, både internationellt och nationellt.

– Vi har Donald Trump som aktivt ökar utsläppen i världen och en Tidöregering som ökar utsläppen här i Sverige. Det kan göra att människor tappar hopp och intresse.

Tappar hopp och intresse.

Samtidigt pressas många hushåll ekonomiskt. När matpriserna stiger är det lätt att välja bort ekologiskt till förmån för billigare alternativ.

Flera stockholmare som Mitt i pratar med vittnar om att miljöfrågan lätt drunknar i bruset av annan oro i världen. Bland dem finns Martina Ekert, 49.

– Jag tror det handlar om att det har kommit ur fokus. Det kan inte vara det som man engagerar sig mest över hur länge som helst. Jag tror det kan handla om en känsla av att inte kunna påverka, säger hon.

Behöver bli enkelt

Så hur får man människor att hålla i sitt engagemang? Åsa Lindhagen menar att politiken spelar en central roll.

– Vi har allt för många politiker som beskriver omställningen som något svårt och jobbigt. Det är inte bra politiskt ledarskap. Människor vill vara med på omställningsresan och då behöver vi göra det så enkelt som möjligt.

Hon tar cyklingen som exempel. Många väljer cykeln för att det är smidigt eller trevligt, inte nödvändigtvis för klimatets skull.

Inte en uppoffring.

– Det har man gjort för att vi har satsat på cykelinfrastrukturen. Då är det inte en uppoffring, utan det bästa alternativet. Vi behöver vara där människor tycker att det är enkelt att leva hållbart.

Tycker du att det är lätt att leva hållbart i Stockholm?

– Vi har vissa fördelar. Många åker hållbara färdmedel till jobb och skola, där har vi bättre förutsättningar än på landsbygden. Men vi behöver göra det ännu lättare. Vi jobbar hela tiden med att underlätta, men vi har väldigt mycket kvar att göra, säger Åsa Lindhagen.

Enkätfråga: Varför tror du att färre tänker på miljön?

Carl Schött, 47. “Det händer mycket katastrofer runt omkring i världen och man kan inte tänka på allt. Till slut stänger man av. Någonstans är man bara den lilla människan i den stora världen och det kan lätt bli så att man inte känner att man själv kan göra någon skillnad. Jag tror mycket på den yngre generationen. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta.”

Saga Widlund

Både Sofia Axelsson, 21, och Jennifer Löfvenius, 21, menar att det är lätt att glömma bort miljön när andra stora händelser eller världspolitik tar över. “Det är klart att man tänker på miljön, men tänka mer kan man alltid göra. Hemma sopsorterar vi och jag handlar kläder second hand”, säger Jennifer Löfvenius. “Jag köper också kläder second hand. Det handlar främst om att vi är studenter och att det är billigare. Men samtidigt är produktionen av kläder jättedåligt för miljön. Så det är väldigt bra att det har blivit en trend”, säger Sofia Axelsson.

Saga Widlund

Carola Fredriksson, 70. “Jag tror det här med Putin och Trump har tagit över. Folk oroar sig över vad som kommer att hända och jag tror att miljöfrågor då kan hamna lite bakom. Det här med att sortera, det är man ju tvungen att göra och det är bra för miljön. Men man kanske skulle kunna underlätta lite med fler stationer så det finns närmare.”

Saga Widlund

Philip Shouse, 50. “Som en amerikan skulle jag säga att jag bryr mig mycket om miljön. Den typen av forskning är annars ofta hånad i staterna. En av de första sakerna jag la märke till när jag kom hit var hur det generellt är mycket mindre plastförpackningar. I USA är det plast, på plats, inplastat. Här tycker jag att folk verkligen är miljömedvetna, det är uppfriskande.”

Saga Widlund