Klassiker. Fantasi i all ära, men för semmelälskaren Tobias Galéus vinner klassikern: Bulle, grädde, mandelmassa.
Dino Soldin
20240213060025
20240202133737
2024-02-13
06:00
2024-02-02 13:37
Lagom proportioner, mycket mandelsmak och klippt lock. Det är mycket som ska stämma för att kamma hem full pott hos semmelälskaren Tobias Galéus, som nyligen satte tänderna i årets tjugonde semla.
Göteborg
Semla, fettisdagsbulle, fastlagsbulle, hetvägg. Kärt bakverk har många namn och på senare tid, även många skepnader. Men semmelwrap, korv med bröd-semla, nutellasemla och ölsemla imponerar inte på semmelfantasten Tobias Galéus från Långedrag.
– Nej, det ska vara den klassiska varianten med bulle, grädde och mandelmassa, annars är det ingen semla. Det kan vara lite kul med olika varianter, men det har gått överstyr.
Däremot får man gärna sväva iväg lite lagom, som på Heurlins vid Järntorget, där semlorna är toppade med stora bitar av rostad mandel.
– Det är faktiskt min favorit hittills av de 20 som jag ätit och recenserat sedan semlorna började säljas. Mr Cake har en semla som är en blandning av croissant och donut som i och för sig också är väldigt god.
Semmelfrossa. Svenskarna köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år, vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor.
Dino Soldin
Började med Nöjds
Tobias Galéus, som tillvardags jobbar som it-specialist, visar upp ett prydligt ifyllt exceldokument i mobilen där datum, inköpsställe, pris och kommentarer om semlorna redovisas.
– Jag tycker inte om att betygssätta för det är svårt att få till en rättvis rangordning. Men jag lägger upp recensionerna på min facebooksida som en liten guide inför semledagen.
Kärleken till semlor går hela vägen tillbaka till barndomen, då hans pappa brukade köpa med sig semlor från Nöjds konditori i Kungssten.
– Då brukade jag vilja ha två stycken för att kunna äta först en vanlig och sedan en med hetvägg, alltså med varm mjölk.
Recenserar. Tobias Galéus bokför alla semlor han äter i ett noga ifyllt exceldokument i mobilen.
Dino Soldin
Klippt lock och mandelbitar
Hur ska då en perfekt semla vara?
– Bra proportioner är viktigt, bullen får inte vara för stor. Sedan gillar jag inte för slät mandelmassa utan det ska gärna vara lite bitar i. Locket ska vara klippt och stort nog att kunna gräva i grädden med, man ska inte behöva använda sked.
Tobias Galéus har redan hunnit äta 20 semlor och fler planerar han att hinna med innan bakverket går ur sortimentet.
Men tröttnar han aldrig på semlor? Det korta svaret är nej.
– Det är ju så kort period på året. Sedan har man många månader att längta.
Konditorn tycker till!
Hur ska en bra semla vara?
Himla Strömberg, konditor på Heurlins:
– Vi ville ha mycket mandelsmak så vi gjorde en egen mandelpraliné med mixad mandel och strösocker. Den blandades med mandelmassa, vaniljkräm och lite salt och toppades med hackad rostad mandel. Sedan ville vi ha en fluffig bulle med mycket kardemumma och vispad naturell grädde som blir lite neutral mot mandelmassan.
Källa:
Unga på stan tycker till!
Hur ska en bra semla vara?
Gabriel Jägard, 20 Partille:
– Den ska vara lagom stor, tunt lock, gärna mandelmassa med bitar. Jag äter oftast inte fler än en semla om året.
Stella Ighe Granér, 21 Centrum:
– De ska vara små, mycket kardemumma och gärna bitar i mandelmassan. Man borde prata mer om Kung Adolf Fredrik som sägs åt ihjäl sig på semlor på 1700-talet.
Leifur Blumenstein, 22 Majorna:
Det är nog tio år sedan jag åt en semla senast. Mandelmassa är okej, men jag tycker inte det är gott med varken grädde eller bulle.
Källa:
Fakta om semlor
Vi svenskar köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år, vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor.
Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl.
I Köpenhamn fanns redan på 1500-talet särskilda "simlebagare".
Hetvägg är ett gammalt namn på semlan som anses komma från lågtyskans hetweck. Idag syftar det till att semlan äts med varm mjölk.
Fettisdagsbulle och fastslagsbulle är andra namn på semlan med anknytning till den katolska fastetiden och den tid på året då detta bakverk avnjöts.
Semlor med den form vi idag är vana vid, det vill säga en rund bulle med avskuret lock och mandelmassa under, började förekomma först i slutet av 1800-talet.
Den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till Gustav III, på fettisdagens kväll efter att, enligt sägnen, ha förätit sig på semlor.
Källa: Sveriges bagare och konditorer
Det ska vara den klassiska varianten med bulle, grädde och mandelmassa, annars är det ingen semla.
