Viltvårdare Mikael Mustonen. Foto: Stefan Källstigen

Så påverkas djuren när samhället växer

Rådjur, räv och älg, det är vilda djur som allt oftare hälsar på i trädgårdar eller i kommunens grönområden. När samhället växer och tar mer och mer skog i anspråk har djuren också kommit närmre inpå bostadsområden.

  • Publicerad 20:50, 23 jun 2022

Det byggs allt mer i våra kommuner. Med det försvinner också skog och grönområden. Något som ställer till det för alla vilda djur. Allt från rådjur och räv till fåglar och grävling. De tvingas helt enkelt att leva närmare människan och blir på sätt mer och mer tama i sitt förhållande till mänskligheten. På gott ont. Många djur letar efter mat i trädgårdarna där de vet att det kan ligga fallfrukt eller liknande.

Djuren är vanedjur

Men ofta äter de inte bara fallfrukt. Blommor och rabatter kan bli hårt åtgångna när vissa djur tar sig in i trädgården. Något som ofta ses som ett problem av människan. Som faktiskt har bidragit till utvecklingen.

– Jag får många samtal om att rådjuren är tama och går runt i en trädgård men tyvärr så är det ju så att de vänjer sig. Det är vanedjur på samma sätt som en hund. Man kan ju ha plastblommor om man inte vill bli av med dem. Sedan finns det faktiskt blommor som rådjuren inte äter också, säger Mikael Mustonen, viltvårdare och ordförande i Danderyds viltvårdskommitté.

Matkonkurrens och viltolyckor

Det är inte bara i trädgårdar som vilda djur härjar i. Vad som är värre är viltolyckorna. När det är fler djur som konkurrerar om samma mat i skogen söker sig djuren in mot tätorterna där det också är mer trafik. Det ökar antalet viltolyckor. Men viltolyckorna ökar också på grund av människans slarv.

– Det största problemet med viltolyckor är hundägare som har lösa hundar. Det har de även nu under sommaren när det är koppeltvång. De tror att de har koll på sin hund men så är det inte alltid. Hundarna sätter fart på djuren som skenar iväg ut på vägar och så, säger Mikael Mustonen.

Många som hör av sig till viltvårdarna vill att de ska komma ut och ta bort djuren. Men någon skyddsjakt sätts inte in för att några rabatter har gått åt. På våren har många djur ungar och är också fredade. Och det är inte bara dåligt med vilda djur i närheten. Men alla är inte negativt inställda till djuren. Det Mikael Mustonen gör mest är att ge råd till de som ringer.

– Jag hade varit glad om jag hade haft räv på min tomt. De tar alla råttor som man inte vill ha. Och fåglar tar hand om insekter och allt som kryper på gräset. Det är ju så att den ena föder den andra, säger han.

Men det finns saker för privatpersoner att tänka på. Staket eller häck runt tomten hjälper ofta om man inte vill ha in de större djuren. Och man kan täcka över rabatten med nät.

Framförallt ska man ta hand om fallfrukter. Det är den enskilt bästa handlingen. Det är viktigt att ta hand om frukten, annars kommer djuren.

– Den kan ställa till det lite om den får jäsa. Det hade vi i Vallentuna förra året tror jag. Någon älg som var på fyllan. Det vill man inte ha omkring sig.

Inte ska man heller lägga ut mer mat till fåglarna än att de kan äta upp på ett par dagar.

Viltvårdare Mikael Mustonen. Foto: Stefan Källstigen

Viltvårdarens tips vid möte av vilt

Rör aldrig rådjurskid, harungar eller fålungar som har ramlat ur boet. Låt de vara men ha de under uppsikt. De är oftast inte övergivna av mamman.

Vill man inte ha djuren i grannskapet bör ingen mata djuren.

Foderstationer man hänger i träd ska ha en stor bottenplatta så inte frön och liknande ramlar ner. Då kommer andra djur.

Håll gräsmattan kortklippt så det inte finns så mycket att beta på.

Lämna inga sopor ute. Då kommer grävlingen och räven.

Visa merVisa mindre

Viltvårdare Mikael Mustonen. Foto: Stefan Källstigen

Så här ska du göra om du krockat med vilt:

Enligt lag måste en sammanstötning mellan motorfordon och björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn rapporteras till polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Att inte anmäla en sammanstötning är straffbart och belagt med böter.

Detta ska du göra vid viltolycka:

• Placera ut varningstriangel så att inte fler olyckor händer.
• Markera alltid olycksplatsen.
• Ring 112 och anmäl olyckan.
• Häng upp markeringsremsan på den sida av vägen som viltet försvann efter kollisionen.
• Om möjligt avlägsna döda djur från vägbanan.
• Försök inte att själv göra ett eftersök.
• Försök inte att själv avliva det skadade djuret om du inte har den kunskapen.
• Om du har kört på en hund, försök aldrig att avliva den, låt veterinär avgöra.

Vid anmälan till polisen ska du förutom sedvanliga person- och fordonsuppgifter tala om:

• Olycksplatsen – vägnummer, ort, kännemärke.
• Hur olycksplatsen är markerad – markeringsremsa, plastkasse etc.
• Viltslag – rådjur, älg, vildsvin…….
• Viltets flyktväg – i vilken riktning djuret försvann.
• Detaljerad väg-/platsbeskrivning för olyckan, gärna en GPS-position.

Källa: Nationella Viltolycksrådet

Visa merVisa mindre

Viltvårdare Mikael Mustonen. Foto: Stefan Källstigen