Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) inledde pressträffen med att påtala att pensionskostnaderna har skjutit i höjden under 2023 och 2024 på grund av den rådande inflationen, eftersom många kommunanställda fortfarande har inflationssäkrade pensionsavtal.
Pensionskostnaderna minskar
Det här vände upp och ner på många skolors ekonomi. Men nu hoppas man att den posten kommer minska.
– Vi räknar med att pensions- och personalkostnader minskar med 400 miljoner, 3.7 procent.
Första beslutet i budgeten är alltså att även under 2025 låta skolorna använda de 400 miljoner kronorna, men nu till löneutveckling, anställa personal eller andra åtgärder.
Tuffare för friskolorna
Samma belopp – 400 miljoner kronor – var staden även enligt lag tvungna att betala till de fristående skolorna när staden skulle kompensera för sina ökade pensionskostnader, trots att friskolorna inte drabbats av ökade pensionskostnader på samma sätt som de kommunala.
I denna budget får friskolorna dock inte det utrymmet.
– De har överkompenserats under 2023 och 2024 med cirka 340 miljoner. Och en del av dem kommer såklart få det tufft nu, sade Bjuggren.
Blygsam höjning av skolpengen
385 miljoner kronor tillförs i schablonökning till skolorna.
För grundskolan innebär det en uppräkning med 1,1 procent för skolpengen, som man också säger.
Det går att jämföra med förra årets uppräkning som låg på 5,1 procent.
Oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) är inte imponerad.
– Schablonhöjningen för grundskolan på 1,1 procent är i princip en nedskärning. Inflationen är ju högre, säger han.
Han poängterar att majoriteten i fjol pratade om en historisk satsning när uppräkningen på schablonersättningen kom över 5 procent.
– Trots den satsningen har skolor haft det oerhört tufft. Jag är rädd att det bara blir mer av den varan nu.
Elevminskningen ett problem
Men Bjuggren menar att det absolut inte handlar om någon nedskärning, utan att budgeten ger skolorna goda förutsättningar.
– Det blir ett rejält ekonomiskt ökat utrymme till skolan, dels på grund av schablonen, dels på grund av att man får behålla kompensationen som tidigare gick till pensionskostnader.
Under tisdagen aviserade majoriteten att man höjer kommunalskatten med 24 öre per hundralapp – anledningen, hävdar man, är att regeringen prioriterat skattesänkningar före statsbidragen till välfärden.
Bjuggren (S): Horisonten ljusnar
Emilia Bjuggren (S) betonar att kostnadsläget för skolan är betydligt mer gynnsamt nu.
– Jag ser med tillförsikt fram emot mer stabila förutsättningar för våra skolor att kunna utveckla verksamheten.
Ni har lyft ökad lärartäthet och tvålärarsystem, när ska de satsningarna egentligen göras?
– Vi har kommit långt med de skolor med elever som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Med den här budgeten finns ett embryo att jobba ytterligare med ökad lärartäthet, förutsatt givetvis att inflationen fortsätter vara låg.
Elevminskningen är dock ett problem inte bara i dag, utan sannolikt i flera år framåt. Något som det senaste året blivit tydlig i många skolor i kommunen.
– Det är ett orosmoment kring elevkullarna, medger Bjuggren.
Skolresultat i Järva oroar
Christofer Fjellner saknar formuleringar och visioner kring klassrummen, säger han.
– Hur ska våra elever kunna läsa bättre, få mer studiero och minska frånvaron. Hur ska vi överhuvudtaget få fler elever att komma till skolan? Det här styret pratar bara om pengastyrning.
Jönsson (L) ifrågasätter budgeten
Även Liberalernas oppositionsborgarråd Jan Jönsson (L) är kritisk:
– Även i fjol höjde de rödgröna skatten för att kunna satsa på skolan, men trots det har vi sett en klar försämring av elevernas upplevelse av studiero och trygghet. Nu har dessutom den positiva kunskapsutvecklingen i Järvaområdet avstannat. De rödgrönas brist på reformvilja får tydliga konsekvenser för Stockholms elever, säger han.
Håller fast vid socioekonomiska omfördelningen
Trots den negativa utvecklingen i till exempel Järva, står Emilia Bjuggren fast vid sin linje:
– Skolor i Järva och Skärholmen ska ges goda förutsättningar att ge alla elever det stöd de behöver. Vi ska även fortsätta med beprövade metoder för samverkan med socialtjänsten och särskilt stöd, och jobba ännu vassare med tidiga insatser för de elever där man redan tidigt ser behov.
Utbildningsförvaltningens totala budgetram ligger på ungefär 20 miljarder.