Coronatrend. Pandemin fick många stockholmare att ge sig ut i länets naturreservat och grönområden för första gången. Länsstyrelsen spår att trenden kommer hålla i sig. Foto: Sacharias Källdén

Så gick det när stockholmarna blev skogsmullar

Rekreation och motion men också parkeringskaos, nedskräpning och konflikter. 2020 blev året då stockholmarna gav sig ut i naturen. Så här gick det.

  • Publicerad 05:13, 17 feb 2021

Redan i våras kom rapporter om en rusch till länets natur- och friluftslivsområden när coronaviruset slog till. Den gröna vågen bekräftas nu av länsstyrelsen som frågat kommuner, stiftelser och andra markägare om pandemiårets effekter.

– 2020 var absolut året då vi flyttade ut vårt vardagsrum till naturen. Det har varit väldigt mycket människor ute, säger Fredrik Olausson på länsstyrelsen.

Många ovana skogsbesökare

Framför allt är det redan populära, lättillgängliga naturreservat som Nackareservatet och Paradiset i Huddinge som lockat många nya besökare. Stockholmarna har också flockats i parker och oskyddade grönområden som ligger nära inpå knuten.

Störst är trenden bland barnfamiljer och äldre men det syns också en stor ökning av stockholmare som har gett sig ut i markerna för allra första gången.

Naturen – Stockholms nya oas?

Att det varit fler ovana skogsmullar har märkts, menar Fredrik Olausson på länsstyrelsen. Många har till exempel dålig koll på allemansrätten och reservatsregler. Att det i början av sommaren blev populärt att ge sig ut på åkrar och odlingar för att ta selfies är ett exempel på det. Ett annat tecken på okunskap är att allt fler har eldat på fel ställen.

Cyklister och bilister väckte vrede

Nedskräpningen och slitaget i naturen har också ökat, liksom konflikterna. Brist på parkeringsplatser har både lett bråk mellan trafikanter och att blåljusfordon blockerats.

Det har också gnisslats tänder ute på vandringslederna när hundar sprungit lösa och snabba cyklister susat förbi.

– I Stockholm upplevs cykling som en adrenalinsport som kan vara en härd till konflikt för de som är ute för lugn rekreation i skogen. De har ibland känt att stora cykelgäng som kör snabbt inte visar hänsyn, säger Fredrik Olausson.

Spår att trenden består

Trots detta är länsstyrelsens bild att de flesta stockholmare har uppfört sig bra ute i det gröna. Nu gäller det för alla som sköter reservat och friluftslivsområden att rusta för ännu ett år med högt besökstryck. Det behövs till exempel fler rastplatser, grillplatser och mer information, menar Fredrik Olausson, som tror att trenden att hänga i skogen är här för att stanna.

Upptäck nya turer på lederna omkring Stockholm

– Förra året var som ett stresstest inför hur det kommer se ut framöver. Ingen hade kunnat föreställa sig att så många skulle hitta ut på så kort tid och vi hann inte riktigt med att möta det. Nu måste vi arbeta för att skapa ett hållbart friluftsliv, minimera slitage och konfliktytorna och göra det enkelt för alla att hitta ut, säger han.

Så påverkade pandemin livet i det gröna

Länsstyrelsen har gjort en enkät där 43 av 48 tillfrågade förvaltare av natur- och friluftslivsområden i Stockholms län svarat.

89 procent uppger att det var fler besökare ute i naturen 2020 än tidigare år.

Störst är ökningen av förstagångsbesökare, barnfamiljer och äldre personer.

81 procent svarar att tätortsnära natur har haft den största ökningen.

Naturområden med badplatser, grillar och picknickplatser har också dragit mer folk.

En majoritet av förvaltarna uppger att besökstrycket har ökat påverkan på naturen.

Nästan 80 procent anser att slitaget och nedskräpningen ökat.

Visa merVisa mindre