Stockholm
Det var redan för två år sedan som begreppet "tjejnyår" och "lilla nyår" började dyka upp i sociala medier. Det otraditionella nyåret sägs infalla i korsningen augusti/september.
Precis som med det traditionella nyåret ses tjejnyåret som en startpunkt för förnyelse och målsättning.
Emma Hernell, vd på HUI research, känner både igen sig själv – och ser mönster i människors köpmönster.
– På vissa sätt är det mycket mer nystart på hösten än på det riktiga nyåret när man har oxveckorna framför sig. Det ligger något i att man kommer tillbaka till vardagen efter en härlig semester. Då vill man se till att ha en härlig höst också, säger hon.
Emma Hernell, vd för HUI research. "En annan spaning är att textilbutiker, som är rätt ovanliga nu för tiden, har börjat erbjuda tjänster som att sy om klädesplagg och gardiner eller erbjuder kurser i tillsammans med försäljning"
HUI research
Hantverk och nya outfits
Hernell berättar att man sett att hybridbutiker, de som förutom försäljning erbjuder en upplevelse eller kurs, har ökat i intresse.
Hennes spaning är att man vill lämna telefonerna och göra mer med händerna.
– Till exempel drejningskurser som har trendat i några år. Det är typiskt sådana saker man kan dra i gång med på hösten. Jag tror det är en reaktion på det digitala, att man vill göra något med sina händer. Man är fysisk och umgås samtidigt.
Allting nära skolstart eller jobbstart blir som ett nyår.
Under hösten passar samtidigt många på att uppdatera stilen.
– Allting nära skolstart eller jobbstart blir som ett nyår. Vad man ska ha för outfits på jobbet, man kanske uppdaterar arbetsväskan eller köper nya anteckningsblock. Jag kan också tänka mig att frisörerna har mer att göra.
Stockholmarna: Fler rutiner
Ute på stan känner flera stockholmare till fenomenet sedan tidigare. Fanny Amnell är en av dem, hon tycker det är lättare att få till nya vanor när man är utvilad.
– Jag vill börja träna mer, laga mer mat och lära mig sy, säger Fanny.
Issa Mamsyah tycker om att blicka tillbaka när han sätter nya mål – och då passar vanliga nyår bättre.
– Jag kollar bakåt och ser vad jag gjort och tar ansvar ifall det blivit fel. Sedan blickar jag framåt och gör allt jag kan för att undvika samma problem. Jag vill alltid bli bättre, säger han.
Issa Mamsyah, 30, avsätter hellre löften vid årskiftet än på hösten. Men en sak han vet redan nu är att han planerar att fortsätta resa mycket.
Christian Lärk
66 dagar för en ny vana
Sedan flera år tillbaka har svenska universitet forskat på nyårslöften.
Per Carlbring, projektledare och professor i klinisk psykologi, har inte hört om "lilla nyår" men även utan siffror på det tror han att många sätter mål i samband med semestern då man har tid för reflektion.
Hans teori är att målen då i högre grad kommer ur en inre motivation än ur en tradition som vid nyår.
När det gäller mål om beteendeförändringar behöver den som misslyckas inte känna sig ensam. Hack i kurvan är vanligt.
Carlbrings råd är att tänka på bakslag som en naturlig del av förändringen.
I genomsnitt tar det 66 dagar för en person att få in en ny vana. Men det är en stor spridning på mellan 18 och 254 dagar. Därefter planar uppförsbacken ut och det blir mer av en vana.
Källa: Per Carlbring, projektledare och professor i klinisk psykologi.
Sara Blomqvist står en bit bort. Hon vill få till rutiner på träning och matlådor.
– Och hålla ett lugnare tempo – inte springa till bussen.
"Vill bli fit for fight"
Lugnet från sommaren dröjer sig fortfarande kvar – då är det lättare med nya mål.
– Det känns som att januari är en grå period, nu har man mer energi, säger Sara.
Nu har man mer energi
Enkät om lilla nyår. Hassan Mozaffar, 27
Christian Lärk
Hassan Mozaffars mål är att plugga och få ett bra resultat på högskoleprovet.
– Mattedelen går bra, det verbala är svårt. Jag blir motiverad när jag tänker på framtiden, om jag får bra resultat kommer jag in på ett bra program och får ett bra jobb. Det påminner jag mig själv om.
Sara Blomqvists, 48, knep för att se till att ord blir till verklighet är att skriva ned dem: “Det är bättre att skriva ned dem i en bok istället för i huvudet. Jag kör på med en analog almanacka”, säger hon.
Christian Lärk
Sommaren är en ljus tid för flera, men för Ingela Ösgård har en skadad arm gjort det lite mörkare.
– Jag vill börja läsa mer som jag gjorde förr. Nu tittar jag för mycket på tv i stället. Sen vill jag bli "fit for fight" att dansa tango igen, säger hon.
Ingela Ösgård, 80, ser särskilt fram emot hösten i år och håller med om att det kan vara lättare att sätta nya mål nu: “Hösten kan verkligen vara en bra tid för det”
Christian Lärk
Professorn tipsar om SMART-metoden
SMART-metoden är en internationellt känd metod för att uppnå mål.
S för specifikt: Formulera ett specifikt mål och metoden. I stället för att bara vagt lova sig själv att ha en semesterkassa nästa år kan du exempelvis sätta undan en viss summa i månaden på ett öronmärkt konto.
M för mätbart: Det är bra att kunna mäta om du lyckats eller inte. Den som vill få bättre hälsa eller kondition kan till exempel mäta det genom att kolla om du kan gå uppför trapporna på jobbet utan att bli andfådd.
A för attraktivt: Målet ska kännas kul eller angeläget. Det ger mer motivation.
R för realistiskt: Om du inte sprungit alls tidigare kanske nästa Stockholm Marathon är ett för högt ställt mål. Delmål är ofta bra. Men en del blir också sporrade av höga mål.
T för tidsbestämt: Sätt start- och slutdatum för målet. Vid slutdatumet ska utvärdering ske. Detta är också en tidpunkt då du eventuellt kan ändra mål, delmål och metod.
Källa: Per Carlbring, projektledare och professor i klinisk psykologi.