Robothjälp. 11-åriga Marlon är sjukskriven och kan följa med och delta i undervisningen via skol­roboten. Lärarna Måns Johansson Lindholm och Ulf Holmkvist har haft med den under många lektioner. Foto: Pekka Pääkkö

Roboten ska hjälpa frånvarande elever

11-åriga Marlon M Lindberg–Thudin har varit hemma från skolan i över 500 dagar. När hans sjukdom sätter stopp tar i stället roboten AV1 plats i klassrummet i Tyresö skola.

  • Publicerad 13:51, 3 dec 2021

Marlon M Lindberg–Thudin fyllde 11 år i tisdags. Förra året blev han sjuk i den allvarliga och ovanliga blodsjukdomen svår aplastisk anemi.

545 dagar. Så länge har han varit hemma från skolan, när Mitt i Tyresö pratar med honom. Han är fortfarande sjukskriven men är sedan några veckor tillbaka vissa dagar.

I Tyresö skola har en robot – AV1 – sedan i höstas tagit plats i hans ställe.

Genom den kan Marlon se och höra vad som händer i klassrummet och också prata med lärare och klasskompisar.

– Jag ser alla, men ingen kan se mig. Det bästa är att kunna vara med i klassen på ett sätt, säger Marlon när Mitt i Tyresö pratar med honom via Facetime.

Han lägger skrattande till:

– Och att kunna göra miner utan att någon ser.

En allvarlig blodsjukdom

Aplastisk anemi är en medicinsk term som används för att beskriva benmärgens oförmåga att bilda de celler som cirkulerar i blodet. Det är också en allvarlig blodsjukdom.

För patienten innebär sjukdomen till exempel blodbrist, infektionskänslighet och ökad blödningsbenäghet.

Aplastisk anemi är sällsynt. I Sverige räknar man med drygt 2 fall per en miljon invånare och år.

Hur sjukdomen utvecklas är inte helt klarlagt.

Stamcellstransplantation kan bli aktuellt.

Källa: Blodcancerförbundet, Internetmedicin.se

Visa merVisa mindre

Marlon har följt de flesta lektioner hemifrån via roboten, förutom när hans klasskompisar har haft till exempel slöjd eller idrott.

Styr genom surfplatta

Genom en surfplatta styr han roboten. Han kan till exempel välja robotens ögon. Om de ska vara neutrala, lyckliga, förvirrande eller ledsna. Genom att blinka med roboten kan Marlon signalera att han vill säga något.

– Jag kan också vrida på robotens huvud för att titta runt och se den som pratar, säger Marlon.

Är det något du tycker är mindre bra med roboten?

– Att den inte kan räcka upp en robothand och jag var lite besviken när jag förstod att den inte kan gå.

Lärarna Måns Johansson Lindholm och Ulf Holmkvist har haft med roboten under många lektioner.

– Jag ser den som ett komplement i specifika fall. Den kan aldrig ersätta ordinarie undervisning eller den dagliga interaktionen, säger Måns Johansson Lindholm.

Ulf Holmkvist tycker att roboten är ett betydligt bättre hjälpmedel än en dator. Han tar några exempel.

– Den har bättre ljud. Marlon kan visa känslor via den och vi kan se när han vill säga något eller behöver vila.

De tycker att roboten har fungerat pedagogiskt bäst i sammanhang med färre elever, som i gruppsamtal om texter.

Det har också hänt att roboten har fått följa med utomhus, till exempel när klassen ska lösa matteuppgifter.

– Jag har försökt tänka att det handlar om att Marlon ska känna sig som en i gänget. Är det en optimal lösning? ­Absolut inte. Är det mycket bättre än ingenting? Verkligen, säger Måns Johansson Lindholm.

Kostar 35 000 styck

Han och Ulf enas om att de tror att roboten skulle passa äldre elever ännu bättre.

– Där är man självgående på ett annat sätt i sin kunskapsinhämtning, säger Måns Johansson Lindholm.

Marlon är den enda elev som hittills använt en skolrobot i Tyresö.

Martin Widholm är skolchef för grundskolorna. Han berättar att kommunen köpte in två robotar förra terminen, för 35 000 kronor styck.

Har köpt in två robotar

Under vårterminen köpte kommunen in två robotar. De kallas AV1. De styra via surfplatta eller mobil.

Eleven kan se, höra och prata med sin omgivning genom robotens inbyggda kamera, mikrofon och högtalare.

1 500 elever använde AV1 år 2020 under totalt 20 000 skoldagar, enligt företagets hemsida.

Det är upp till skolornas elevhälsoteam att bedöma om roboten behövs som pedagogiskt hjälpmedel och i sådant fall ansöka om det.

När en rovot inte används finns den hos kommunens resurs- och utvecklingscentrum som till exempel lär ut hur den fungerar.

Visa merVisa mindre

Efter den här terminen ska insatsen utvärderas.

– Det är ett modernt sätt att jobba med elevers frånvaro. Idén är att eleven ska kunna interagera med sina klasskamrater via roboten på ett annat sätt än via distansundervisning. Jag tror aldrig att deltagandet med en robot kan ersätta deltagande på plats men det är åtminstone en närmare närvaro och ett komplement under en period.

Han tillägger:

– Det är fantastiskt att vi fortsätter att utveckla arbetssätt, metoder och verktyg för att stötta elever på ett sätt som vi inte trodde var möjligt för fem tio år sedan.

Kommunen har köpt in två robotar, men bara en av dem har använts hittills. Foto: Pekka Pääkkö