Göteborg

För många barn och ungdomar som nyligen kommit tillbaka till skolan har jullovet varit allt annat än magiskt.

Enligt barnrättsorganisationen Maskrosbarn lever omkring en halv miljon barn i Sverige med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld.

Även den ekonomiska krisen drabbar de mest utsatta och under 2023 var det mer påtagligt än någonsin tidigare. Då ökade stödsamtalen till föreningens chatt med 22 procent jämfört med året innan.

Tyngre problematik

Även antalet orosanmälningar som Maskrosbarn gjorde till socialtjänsten fördubblades under förra året.

– Det som vi tycker är oroväckande är att vi ser en generellt tyngre problematik bland de barn vi möter. Det kan vara våld, missbruk, psykisk sjukdom hos föräldern som gör att man inte klarar av att vara förälder på ett bra sätt, säger Johanna Azar, verksamhetschef för Maskrosbarn i Göteborg.

Många barn är oroliga över det ekonomiska läget, både i samhället och i familjen.

– När vi hade vår julmiddag var det många som ville ta med sig hem för att vara säker på att det skulle finnas mat hemma. Det är på en väldigt basal nivå som det saknas.

Hon menar att det på grund av flera omständigheter blivit allt svårare att vara förälder och många barn får inte den omvårdnad de behöver.  

– Här i Göteborg ser vi också en socialtjänst som går på knäna på grund av många uppsägningar. Det gör att när familjerna väl kommer dit och ska få stöd så är det inte alltid det rullar på som det ska.

Nya satsningar. Under 2024 ska barnrättsorganisationen Maskrosbarn bland annat jobba för att ändra barn och ungdomars syn på orosanmälningar, från skrämmande till något positivt, berättar Johanna Azar, verksamhetschef i Göteborg.

Maskrosbarn

Första steget in

Chatten brukar vara första vägen in för barn som söker kontakt med Maskrosbarn, men stödverksamheten består även bland annat av en ungdomsgård som har öppet för torsdagsmys, kontakt med kurator och lägerverksamhet.

– Chatten blir ett sätt att börja öppna upp sig om hur man har det och se vad man får för reaktioner. Sedan går många vidare till att även besöka oss fysiskt. För tillfället har vi kö till kurator, det försöker vi att inte ha, men just nu har vi så högt tryck, säger Johanna Azar.

Gör ni några speciella satsningar under 2024?

– I Göteborg tittar vi nu lite extra på det här med orosanmälningar, något som många barn och unga är väldigt rädda för. Man är rädd för vad det ska innebära, för en själv och för familjen. I samverkan mellan kuratorer, socialtjänsten och våra ungdomar ska vi jobba med orosanmälningar för att det ska ses som något positivt istället för något skrämmande.

Något mer?

– Vi har även ett delaktighetsprojekt på gång, som går ut på att placerade barn ska få ta större plats i samhället. Just nu håller vi på med en utbildningsfilm som ska gå ut till alla barnsekreterare och vi har även bett att få besöka socialnämnderna så att barnen får göra sina röster hörda hos politikerna.