Det är torsdag på Sturegatans 7-Eleven. Klockan närmar sig 16.00, och Tareq Khalil gör sig redo att gå hem och sova.

Senare samma kväll, efter stängning, ställer han sig i butiken igen. Och bakar. Hela natten.

Hans eget fel, kan man säga. För tredje året i rad har han ju uppmuntrat butikens kunder att skänka tior till en insamling, ett initiativ han drog i gång med sin kusin.

– Den stora grejen som driver oss är att vi båda kommer från en vård- och omsorgsbakgrund. Vi vet hur tufft det är för människor ekonomiskt och hur glada de blir när någon sprider glädje, säger Tareq.

Bakar med glädje

Varje tia i insamlingen motsvarar en kanelbulle. Efter två veckor har det skramlats ihop till motsvarande 700 bullar.

Rekord, om man ser till hur fort det gick, hävdar Tareq.

– Det är helt vansinnigt faktiskt, säger han innan han drar på sig ugnsvantarna.

Tareq Khalil gillar inte bara att baka kanelbullar, utan även att äta dem. "Jag älskar allt med kanel. Jag kommer från Syrien och i vår kultur använder man kanel rätt ofta i grejer", säger han.

Alexander Kuronen

Att det blir en lång natt verkar inte vara någon fara.

– Jag gör det med glädje, säger Tareq.

Morgonen därpå dyker ett gäng från den lokala Lionsklubben upp i butiken.

De kör vidare lejonparten av bullarna till Sundbybergs sex äldreboenden. Resten får Centrumkyrkan.

Firar flera godsaker

I Hallonbergen släpps klubbmedlemmarna Ulla Karlsson och Ronny Westberg in på äldreboendet Hallonhöjden. 84 nygräddade bullar har de med sig.

"Här var det kanelbullar", säger Ronny Westberg som får äran att köra vagnen genom korridoren på Hallonhöjden. Bakom honom går Ulla Karlsson och Fanny Mickelsson.

Alexander Kuronen

– Vi tjänar inga pengar på det här, utan bara glädje och tacksamhet, säger Ulla om samarbetet med butiken i hörnet på Sturegatan.

– Det är Lions syfte, att hjälpa till och vara en positiv kraft, fyller Ronny i.

Insamlingen räckte till 700 kanelbullar. 525 av dem fraktas till Sundbybergs äldreboenden, varav 84 till Hallonhöjden.

Alexander Kuronen

Tacksam är även Fanny Mickelsson, aktivitetsledare på Hallonhöjden. När initiativet blev känt hade personalen på boendet redan börjat titta på att köpa in egna bullar till de äldre, säger hon.

– Då hade vi fått frysta. Det här är jättefint, eftersom vi inte har så mycket ekonomiska medel, att de kan ge oss det här. Det är en häftig samhällsinsats.

Brukar ni fira några fler temadagar än kanelbullens på boendet?

– Absolut. Semmeldagen, kladdkakans, hallongrottans ... Mycket är centrerat runt att äta.

Minst en föredrar kardemumma

Men få sötsaker går upp mot kanelbullen, anser Hans Lindberg.

– Den tycker jag är favoriten, säger han.

Han och de andra som bor på Hallonhöjden träffas i Träffpunktens ljusgård för att kalasa på bullarna.

Fanny Mickelsson serverar 104-åriga Britt Palm, en av få som tackar nej till sin kanelbulle. Inom kort har hon fått en morotskaka i stället. "Den är enklare att äta", säger Britt. Till höger Margareta Norman.

Alexander Kuronen

Doften är det bästa med dem, enligt Britt-Marie Ekendahl som uppskattar att kanelbullens dag finns.

– Jag tycker att det är lite roligt, att uppmärksamma något som de flesta tycker om. Jag har inte hört någon som inte tycker om kanelbullar.

– Eller jo. En på radion, som föredrog kardemumma.