– Vi behöver titta närmare på unga tjejers mående och även ökade konsumtion av alkohol, tobak och droger. Arbetet med dessa frågor är väldigt viktigt för oss på socialkontoret, säger Elisabeth Bengtsson, socialchef i Sollentuna.
Trenden att allt fler unga väljer bort alkohol fortsätter runt om i landet och i Sollentuna minskar pojkarnas alkoholkonsumtion, men för flickorna ökar den i stället och fyra av tio flickor i nian uppger att de dricker alkohol.
Även snusandet ökar, framför allt bland flickor. Samma sak gäller rökningen, främst när det gäller E-cigaretter.
Cannabis vanligast
Droganvändningen bland unga i Sollentuna har legat relativt konstant i över tio år. Killar i årskurs 2 på gymnasiet har sedan många år tillbaka uppgett att de använt droger i störst utsträckning.
I årets mätning syns en tendens till minskning då det är färre killar i både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de har provat narkotika – 8 respektive 19 procent.
Däremot blir det något vanligare att flickor i årskurs 9 provar droger. Sedan mätningarna från 2016 har det skett en successiv ökning från 3 till 9 procent. Flickor i gymnasiet ligger på samma nivå som mätningen 2020, 13 procent.
Cannabis är den vanligaste drogen bland unga, därefter kommer centralstimulerande droger (ecstasy, kokain) och LSD.
Tryggheten har ökat
När det gäller utsatthet för brott är utvecklingen positiv. Färre unga, både flickor och pojkar, uppger att de utsatts för brott såsom misshandel samt hot och våld jämfört med 2020.
Andelen som känner sig trygga ute har ökat, men det är stora könsskillnader. Bland pojkar är det 86 procent (i 9:an) och 91 procent (i 2:an) som känner sig trygga, medan motsvarande siffror för flickor är 59 respektive 62 procent.
Även den psykiska hälsan visar på stora könsskillnader. I årskurs 9 svarar 46 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. I årskurs 2 på gymnasiet svarar 40 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna samma sak.
"Vi gör insatser"
Trenden är dyster då ungas självskattade psykiska hälsa har försämrats under flera års tid, framför allt bland flickor.
– Vi gör insatser på flera olika nivåer, exempelvis informationskampanjer, föreläsningar tillsammans med skolor, samtalsgrupper för föräldrar men även riktade insatser till skolelever genom bland annat klassrumsbesök av vårt fältteam, säger Elisabeth Bengtsson.