Nu är den här – fettisdagen. Det är en stor dag för såväl konsumenter som bagerier, enligt Ingela Gabrielsson, privatekonom på banken Nordea.

– Det är en tradition, en ljuspunkt under oxveckorna när vi mest bara jobbar, jobbar och jobbar.

Glatt kan det vara även på konditorierna, men samtidigt blodigt allvar.

– Det här är ju "bagarnas guld", en otroligt viktig period som har betydelse för omsättningen under hela året.

Ökat med över tio procent

Förra året kunde stockholmarna handla semlor för ett snittpris på 49 kronor, enligt Nordeas rundringning till bagerier i stan. Inga brödsmulor direkt – men inget emot summan av kardemumman i år: 54 kronor.

– Det beror bland annat på att Ingredienserna varit dyra, men även att de är exklusiva och finns under kort period.

Jämfört med inflationstakten på 8,4 procent för 2022 har semlorna ökat mer i pris, 10,2 procent.

Men det finns andra alternativ för den som är rädd att gå in i en ekonomisk hetvägg.

– Man kan ju köpa minisemlor eller handla på en vanlig livsmedelskedja, säger Ingela Gabrielsson.

Det kostade semlan förr

Nordeas sammanställning sträcker sig bara tillbaka till år 2020. Då kostade en semla i Stockholm 45 kronor. För att få en fingervisning om vad bakverket kostade förr i tiden kan Statistiska centralbyråns (SCB) siffror över prisutvecklingen på kaffebröd vara till hjälp.

Sedan är 1997 har priset på kaffebröd gått upp med 109 procent.

– Insatsvarorna i olika kaffebröd (inklusive semlor. reds.anm.) är ungefär samma, vilket gör att den procentuella utvecklingen borde vara densamma, säger John Eliasson, statistiker på SCB.