För Ekeröbon Alexandra har det varit en kamp att få hjälp till sin son i två års tid.
När han började i högstadiet rasade allt, berättar hon. Underkända betyg, ångest och mobbning. Han behövde utredas och få en diagnos för hjälpinsatser i skolan.
Men hos Bup (barn- och ungdomspsykiatrin) blev det nej, med hänvisning till skolläkare och barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Ett läsår gick.
– Till slut betalade vi själva en utredning hos en privat barnpsykiater, och han fick diagnosen ADD, berättar Alexandra, som vill vara anonym.
Skolans insatser var dock inte tillräckliga. Sonen bytte till en resursskola och har idag godkända betyg.
Psykolog på vårdcentralen
Men kanske kommer det att bli lättare att få hjälp.
Den första december ska alla vårdcentraler kunna erbjuda vård till barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa.
På så vis avlastas Bup, som kan använda resurserna till dem med svårare psykiska problem och sjukdomar. För Bup är hårt pressat.
https://www.mitti.se/debatt/debatt-barnens-framtid-maste-ga-fore-moderat-ideologi/repujo!XdFJfeqX8GMLE4X@lUB5w/
Få får jobba hårt
"Bemanningssituationen är fortsatt ansträngd. Det har varit svårt att rekrytera läkare" skriver Sveriges kommuner och regioner, SKR, i en kartläggning.
Där framgår också att antalet årsarbetare är 25 procent under rikssnittet, och att antalet besök per årsarbetare är 37 procent över snitt.
Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, är kritisk till utvecklingen.
– Jag blir lite ledsen faktiskt, det här är de sköraste barnen. Och nu får de ännu svårare att ta sig fram till vård.
Större upptagningsområden
Hon syftar på beslutet att göra om den geografiska indelningen för barn- och ungdomspsykiatrin, där 17 områden slås ihop till nio.
Det "kan bli färre mottagningar med större patientunderlag för effektivare specialistvård och att kunna ha bredare specialistkompetens" står det i tjänsteutlåtandet.
– Det är redan långa väntetider, och med färre mottagningar blir det ännu svårare för barn och familjer att få hjälp. Och resorna blir längre, säger Alkurdi.
Bättre för personalen
Men enligt Sandra Ivanovic Rubin (MP) i regionens blågröna styre ska omdaningen göra att köerna kortas.
– Det här är absolut ingen besparing. Men det kommer sannolikt bli färre mottagningar, säger hon.
Större mottagningar med mer personal blir mindre sårbara för till exempel sjukdom. Och när personal kan avlasta och täcka upp för varandra blir det en bättre arbetsmiljö, vilket ska locka fler att arbeta vid Bup, menar hon.
– Personal trivs bättre på stora mottagningar där de kan få kollegialt stöd. Arbetsbördan för den enskilde minskar ju fler kolleger de har.
Varför anställer man inte bara fler på de nuvarande mottagningarna?
– Det saknas psykologer, en utmaning som vi delar med resten av Sverige. Det är inte främst en pengafråga. Vi behöver vara en attraktiv arbetsgivare.
Det blir längre att åka för många?
– Jag tror att man föredrar kortare väntetider även om man måste åka några stationer längre.
Rundgång
Alexandras son går nu i årskurs nio och trivs i skolan. Men hans mediciner behöver justeras.
Ny kontakt med Bup – och nobben igen, med hänvisning till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning för remiss, en remiss som Bup sedan nobbade.
Först i september fick de en tid – hos en psykolog.
– Psykologer ordinerar inte läkemedel, suckar Alexandra.
Det tog några veckor till innan de fick träffa en läkare.
– Det här är ett svek mot barnen. Det måste finnas resurser att ge hjälp direkt, säger hon.