I mars 2024 antog kommunfullmäktige detaljplanen för ombyggnaden av Aspuddens centrum, med 250 nya bostäder och ett gångstråk ner mot ett nytt torg.
Men ännu har ingen spade satts i marken. Orsaken är att grannar överklagade och fick rätt. Mark- och miljödomstolen ansåg att bygget skulle innebära "betydande olägenheter" i form av insyn, skugga och minskat ljus.
Domen var ett stort bakslag för Stockholms stad, som överklagade till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Dock utan framgång. MÖD valde att inte pröva domen, eftersom man inte fann något skäl att "betvivla riktigheten" i den.
Därmed hävdes detaljplanen. Tjänstemän på stadsbyggnadskontoret ägnar nu hösten åt att arbeta om den.
– Vi drar tillbaka de planerade husen, så att de kommer ett antal meter längre bort från grannarna. Vi har också tagit bort balkonger. Det innebär att det blir färre lägenheter, hur många är inte klart än. För grannarna innebär det att de får bättre ljusförhållanden och mindre insyn, säger Nina Mjaaland, ny handläggare för centrumprojektet.
Visionsbild utifrån den detaljplan som nu hävts. Ett befintligt bostadshus kläms mellan ett av de planerade hästskoformade husen och av ett planerat lamellhus (ljusbrunt). Båda de hästskoformade byggnaderna har sedan dess kortats av och balkonger tagits bort från lamellhuset. Ett annat planerat lamellhus, vid förskolan Grågåsen, har gjorts smalare.
DinellJohansson/Belatchew Arkitekter
På den säkra sidan
Det mark-och miljödomstolen prövade var ljus- och skuggförhållanden i det bostadsrättshus som hamnar mellan en av de planerade hästskoformade byggnaderna och ett planerat lamellhus vid Erik Segersälls väg/Olof Skötkonungs väg. Avståndet till de nya, högre husen skulle bli högst nio meter och det var mer än "grannarna ska behöva tåla", stod det i domen.
Men när detaljplanen nu ritas om tar stadsbyggnadskontoret även hänsyn till överklaganden som domstolen inte tagit fasta på. Detta för att vara på den säkra sidan. Därför blir båda de hästskoformade husen kortare och det lamellhus som planeras vid förskolan Grågåsen görs smalare.
Förändringarna till trots känns det mesta igen i projektet – de hästskoformade byggnaderna, torget och gångstråket.
– Vi valde att inte börja om från början eftersom vi tror på projektets utformning. Vi har samma gestaltning och samma principer för arkitekturen som tidigare, säger Nina Mjaaland.
Jan Valeskog (S).
LIESELOTTE VAN DER MEIJS
Dyrare för byggherrar
Förseningen innebär inga större merkostnader för staden, enligt stadsbyggnadsnämndens ordförande Jan Valeskog (S). Det är byggherrarna som påverkas ekonomiskt, bland annat eftersom de får bygga mindre. Det är också de som betalar för planarbetet, genom en avgift, och nu har det arbetet förlängts.
På frågan om det finns någon lärdom att dra av domen svarar Jan Valeskog:
– Att bygga i Stockholm innebär alltid många avvägningar, det är då rättspraxis kan prövas och tar form. Staden planerar bebyggelse där det bedöms vara en rimlig avvägning mellan olika intressen, men ibland är det inte helt klart vad som kan betraktas som en olägenhet utifrån rättspraxis. Nu klarlades det vad som var möjligt i det här fallet.