För tredje året i rad öppnas stadshuset för två kvällars dansfest där stockholmare får skaka loss i Blå hallen.

– Det blir en fantastiskt familjär fest med en historisk inramning på en helt magisk och sagolik plats, säger Peter Siepen som är kvällens ciceron och dj.

Så okreddig som möjligt

Kapellmästare Stefan Brunzell och Stadshusorkestern spelar livemusik under kvällen och tar besökarna genom en tidsresa från swing till 90-talshits.

Peter Siepen står i dj-båset och avslutar med ett längre set efter midnatt då det verkligen blir nattklubbskänsla i Blå hallen. Önskelåtar och interaktion med dansgolvet utlovas.

– Jag har alltid försökt vara en så opretentiös och okreddig dj som möjligt och bara se till gästernas behov. Det blir hög igenkänningsfaktor och många klassiker.

Peter Siepen i stadshuset förra året.

Privat bild

Jagades på skateboard

Peter Siepen har uppträtt i stadshuset fler gånger, när företag och organisationer anlitat honom som dj på fester.

– En gång kom jag in på skateboard och det var inte helt populärt. Golvet där inne får inte utsättas för åverkan och de var så oroliga för att det skulle bli sprickor. Så en kvinna jagade nästan efter mig, och det blev ju inte bättre av att det var lysande ljus på skateboarden...haha. Jag är glad att jag fick komma tillbaka!

Körde turistbuss

Peter har dessutom ruggigt bra koll på husets historia eftersom han var busschaufför i början av 90-talet då SL hade turistbussar i huvudstaden

– Stadshuset var en av hotspotsen så vi fick lära oss att Ragnar Östberg ritade huset och att det byggdes 1923 trots tuffa ekonomiska tider. Guiderna i stadshuset kanske kan komma till mig för att få lite tips, säger han och skrattar.

Lurig lokal – grym publik

Att spela i stadshuset är dock inte helt lätt jämfört med en mindre lokal.

– Det är en sak att ha en tajt publik nära inpå. Man måste ha en helt annan energi för att nå 1500 gäster där några är 70-80 meter bort.

Förutom den magiska inramningen är danshusets blandade publik den största fördelen med stadshuset.

– På en nattklubb kan gästerna komma in och tänka, "jaha, vad är det här nu då"? De som kommer till stadshuset har öppna sinnen och tänker att nu ska vi bara ha kul!