Översvämningsskador är den natur- och väderrelaterade händelse som kostar mest och som ökar mest. I Ekerö är det det vanligaste försäkringsärendet av alla naturorsakade skador.

Vattenskador som det betalats ur ersättning för i Ekerö under 2023 var mer än dubbelt så många som de för stormskador. Det totala skadebeloppet var drygt tre gånger så högt.

– Vi ser att skyfallsskadorna har ökat i omfattning. Ett tio-års regn i dag är inte samma som det var tidigare. Och vi tror att det kommer fortsätta öka, säger Pär Karlsson, senior rådgivare på branschorganisationen Svensk försäkring.

Eftersatt

Men trots att effekterna av klimatförändringarnas extremväder ökar så är anpassningsarbetet eftersatt i många kommuner, däribland Ekerö. I en rapport från Svensk Försäkring och Svenska Miljöinstitutet om klimatanpassningen i Sveriges kommuner hamnar Ekerö på plats 137 av de 193 kommuner som svarat.

Pär Karlsson är senior rådgivare på branschorganisationen Svensk försäkring. 

Svensk Försäkring

Bäst på klimatanpassning är ofta de kommuner som upplevt skador från extremväder.

– Men kruxet är att man inte vet när och var nästa skyfall kommer. Och det är mer lönsamt att jobba krisförberedande än att lappa och laga när något händer, säger Pär Karlsson.

I Ekerö kommun är man medveten om riskerna. 

– Det som är kopplat till vatten är mest relevant för oss, särskilt med tanke på Mälaren. Det handlar om hur vi ska hantera ökade regnmängder och om den ökande risken för ras och skred, säger miljöstrateg Joakim Bergsten. 

Vattenstrateg på plats

Kommunen står också inför stora stadsbyggnadsarbeten där områden förtätas. Det innebär fler hårdgjorda ytor där vatten får svårare att rinna undan.

Joakim Bergsten är miljöstrateg på Ekerö kommun.

Ekerö kommun

För att tackla dessa risker har kommunen anställt en vattenstrateg. Han har precis klivit på sin post och kommer bland annat ha hand om klimatanpassningarna för vattenfrågor i kommunen. 

– Det är en enorm resursförstärkning som gör att vi kan växla upp det här arbetet och ge det ett annat fokus framöver, säger Joakim Bergsten. 

Men även om fokuset nu blir större så jobbar kommunen redan med klimatanpassning. Att Ekerö hamnar lågt i rankningen beror snarast på att det inte görs på samma strukturerade sätt som i större kommuner, menar Joakim Bergsten. Det finns till exempel inga uttalade styrdokument, som en antagen klimatanpassningsplan, och inga öronmärkta pengar. 

– Det betyder inte att vi inte jobbar med detta, utan att vi gör det löpande. Det kan ge en missvisande bild.

Är du nöjd? 

– Vi vill göra mer, men det handlar om resurser och prioritering. Vi har inte så stora problem som många andra kommuner och har inte haft stora översvämningar historiskt. Då blir det naturligt att prioritera det mindre.