Redan i en medarbetarenkät som gjordes i början av året, där brandmännen fick vara anonyma, framkom ett utbrett missnöje mot den egna ledningen. Underbemanning, toppstyrning och vantrivsel var några av punkterna som personalen belyste.
Vid en inspektion i september hittade Arbetsmiljöverket en lång rad brister, däribland kränkande särbehandling och uteblivna hälsokontroller. Trots det har man inte kommit till rätta med problemen, enligt flera anställda.
– Ingenting har hänt. Det rör sig om regelrätt mobbning, uppger en brandman som vill vara anonym av rädsla för att förlora jobbet.
Flera brandmän som Mitt i pratat med bekräftar den bilden.
Chefen har annan teori
Att man skulle behandla personalen illa håller inte Martin Öhrstedt, förbundsdirektör och räddningschef, med om.
– Det stämmer inte, vi värnar om vår personal. Vi har gjort förändringar i verksamheten och det är förändringarna som har orsakat missnöjet bland brandmännen, säger han.
En förändring som brandmännen har reagerat på är att de som har jobbat natt ska gå upp klockan 06 och ha fysträning, i stället för att som tidigare få sova till 07.30. Men de anställdas missnöje handlar om betydligt mer än så, enligt medarbetarenkäten.
Under hösten tillsatte arbetsgivaren en utredning av uppgifter om brister i ledarskapet, sexuella trakasserier och grova verbala påhopp som rapporterats in via den interna visselblåsarkanalen.
Utredningen gjordes av advokatfirman Fylgia, som kom fram till att händelserna antingen inte strider mot lag eller är preskriberade ”ur ett straffrättsligt perspektiv”.
Psykisk ohälsa hos personal
Men utredningen konstaterade också att kulturen på arbetsplatsen är ”speciell, konservativ och mansdominerad”.
Några som intervjuats vittnade om att anställda som inte tycker som ledningen har omplacerats och flera var rädda för att tala med advokatfirman.
Vidare konstaterar utredningen att arbetsmiljön upplevs som problematisk och bidrar till psykisk ohälsa hos personalen.
Slutsatsen blev att det finns anledning att genomföra en fördjupad arbetsmiljöutredning.
97 procent utan förtroende
Nu har också Kommunals medlemmar på arbetsplatsen besvarat en förtroendeundersökning som visar att krisen är närmast total.
78 av 95 medlemmar svarade. Av dem angav 92,3 procent att de inte har något förtroende för Martin Öhrstedt. Siffran för två andra höga chefer var 97,4 procent.
Ytterligare ett tecken på arbetsmiljöproblem är att närmare ett trettiotal personer har slutat under 2021 och 2022.
Detta innebär en extra belastning på dem som är kvar och gör att man förlorar kompetens i utryckningsstyrkorna då de som slutar ersätts av nyanställda utan motsvarade kompetens, menar flera brandmän.
– Det är redan klart att ytterligare elva slutar i vår, och jag har fått indikationer på att ännu fler är på väg att lämna, säger Lars Hagman huvudskyddsombud i Brandkåren Attunda.
Håller inte med
Men Martin Öhrstedt håller inte med om den bilden.
– Att det skulle vara exceptionellt många som slutat hos oss den senaste tiden skulle jag inte vilja påstå, säger han.
Så ni tappar inte brandmän med hög kompetens och lång erfarenhet till andra distrikt?
– Folk slutar av olika anledningar. Vi arbetar med att använda arbetstiden effektivt, Stockholms distrikt jobbar inte på det sättet och vissa tycker kanske det är bättre där och söker sig dit av den anledningen.
Tillbaka till Arbetsmiljöverkets inspektion och de uteblivna hälsokontrollerna. Det som saknades var intyg på att brandmännen är i skick att utföra sina arbetsuppgifter utan att riskera hälsan.
Intygen saknas fortfarande. I november utfärdade därför Arbetsmiljöverket en sanktionsavgift på 86 500 kronor.
Hade det inte varit billigare och bättre för er personal att genomföra kontrollerna?
– Det är en hypotetisk fråga, vi gör bedömningen att räddningstjänsten inte berörs av kravet på dessa medicinska kontroller, säger Martin Öhrstedt.