Mest är det kläder, hundratals ton per månad. Men också en massa porslin, avlagda leksaker, möbler och gamla cyklar.

– Det har ökat, kanske en tredubbling mot när vi började för tio år sedan. Folk fattar mer och mer att den här möjligheten finns, säger Anette Wied, ansvarig för återbruket på Östberga Återvinningscentral i södra Stockholm.

Den galet pyntade inlämningsdisken – där ugglor, bananklasar, troll och discokulor trängs med tomtar och julgirlander – är till för att fånga besökarnas uppmärksamhet.

– Jag har gjort såhär för att folk ska reagera. Det är det första de ser när de kommer in. Jag blir den första kontakten och jag frågar alltid: är det något du vill skänka, säger Anette Wied.

Hur reagerar folk?

– Det är jätteroligt. Människor blir glada, de ler och tackar. Det kan vara någon släktings efterlämnade saker som de nu slipper slänga. Och jag känner själv att jag gör något för miljön. Det känns som framtiden, mycket bättre än att det eldas upp.

Säljer det vidare

Återbruk betyder att grejerna hämtas upp av organisationer som staden har avtal med, bland annat Emmaus, Stadsmissionen och Myrorna, som säljer det vidare. En mindre andel hamnar i Stockholm Vatten och Avfalls ganska nyöppnade Återbruk i Skärholmen och Rinkeby, där sakerna skänks bort gratis.

Mohammed Dadi, arbetsledare, tar emot ett gammalt notställ från Sueli Andersson. "Barnen spelade blockflöjt och trummor, men har slutat med det", säger hon.

Angie Gray

Sueli Andersson från Skarpnäck svänger ofta förbi återvinningscentralen i Östberga. Idag lämnar hon ett gammalt notställ – ett minne från barnens blockflöjts- och trumperiod – och några kassar med böcker.

– Ungarna växer, det är jättebra att kunna lämna kläder och gamla grejer vidare. Här finns det alltid någon som tar emot det, säger hon.

Niklas Gustavsson från Sköndal kommer med en kartong med blommiga tallrikar i gott skick.

– Jag flyttar ihop med min flickvän. Då får man göra sig av med lite grejer, säger han.

Succé i Skärholmen

Böcker är det som är svårast, berättar Anette Wied. Barnböcker funkar, och en del kokböcker.

– Men romaner som är äldre än fem år, det blir pappersmassa. Det är ingen som vill ha dem längre.

Karin Sundin, teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall, ser stora möjligheter att få stockholmarna att återvinna ännu mer. Återbruket i Skärholmen har varit en succé, med mångdubblad volym det senaste året.

Lena Nordstrand och Jenny Frånberg från Härnösand och lastar ut en soffa, ett rökfärgat glasbord, flera säckar med kläder och en jättestor vardagsrumsmatta. De är nere för att tömma dödsboet efter en släkting. – Vi har letat ihjäl oss efter någonstans att lämna allt, det är så himla bra att slippa slänga det, säger Jenny.

Angie Gray

– Vi vill påverka folk mot en mer hållbar konsumtion, att de ska förstå värdet av saker och förlänga användarfasen så långt det går, säger hon.

Tuffare regler

Att fortsätta leva som vi gör i vårt överflödssamhälle är omöjligt, framhåller Karin Sundin.

– Det är ju fakta: om alla på jorden ska konsumera så som vi gör så kommer det inte att gå. Vi har bara material av en viss mängd. Det kommer inte att fungera så mycket längre. Företagen märker det också, material blir dyrare.

– Styrmedel som är på väg från EU:s ekodesigndirektiv kommer också att påverka. Det blir tuffare regler för hur produkter ska användas, repareras och återanvändas. Återbruk är framtiden, säger Karin Sundin.