Prova att gå upp på morgonen, inte dricka någon vätska till frukost, inte tvätta dig eller borsta tänderna och sedan gå till skolan eller jobbet. Håll emot när du börjar bli törstig.

Då får du en försmak av hur det kan bli om dricksvattnet i kranarna av någon anledning skulle sluta funka.

Bra att veta eftersom en tredjedel av alla Österåkersbor som svarat på kommunens stora beredskapsenkät uppger att de inte har sparat dricksvatten som räcker ens en dag.

– Det stora är vattendunkarna, det är det stora och kanske vikigaste, men det har inte folk hemma. Där finns det mycket mer att göra, säger Henrik Björk, beredskapssamordnare i Österåkers kommun.

I somras skickade kommunen ut enkäten till tusen hushåll i Österåker för att ta reda på hur det står till med hemberedskapen.

Resultatet blev lite si och så.

Värme och matlagning

Av de runt hälften som valde att svara på frågorna sparar ändå två tredjedelar dricksvatten för mer än en dag. Men bara 14 procent har så det räcker för en vecka eller mer.

Å andra sidan visar undersökningen att många har alternativa lösningar både för att hålla värmen och laga mat om elen skulle försvinna – och åtminstone en fjärdedel uppger att de har förbättrat sin beredskap det senaste halvåret.

– Det tyder på att man tycker att det här är viktigt och att fler och fler börjar förstå att det kan göra skillnad, säger Henrik Björk. 

Finns någon gemensam nämnare i folks beredskap?

– Vi ser ju att många har mycket hemma som är beredskap utan att de själva tänker på det. Men man kanske bara tänker att stearinljus och vevradio är beredskap. Men det handlar ju om ett helhetstänk – inte bara köpa in vissa prylar.

Yngre inte lika redo

Frågorna kommunen ställt handlar om allt från folks förråd med vatten, mat och läkemedel till vem man i första hand skulle vända sig till i händelse av en kris.

Av de svarande bodde 3/4 i villa, radhus eller liknande medan bara knappt 1/4 bodde i lägenhet. Nästan 9 av 10 var svenskfödda och av de svarande visade sig den yngsta åldersgruppen, 18-20-åringarna var minst förberedda på kris.

– Det handlar väl om att man kanske bor i mindre, man kanske precis har flyttat hemifrån och inte hunnit prioritera beredskapen, säger Henrik Björk.

Någon större skillnad mellan män och kvinnor fanns inte, med undantag för att män ”i signifikant högre utsträckning” kände till att P4 är beredskapskanal och att de hamstrar mer drivmedel och ficklampor med batterier.

– Planen är att göra enkäten igen, men kanske inte varje år. Sedan kanske vi behöver prata mer om exempelvis vatten, säger Henrik Björk.