Österåker

Förskola, grundskola, socialtjänst, kultur och fritid.

Områden som berör alla barn och som landets kommuner har stort inflytande över.

I början av maj presenterade därför Unicef Sverige, en del av FN:s barnfond, en rapport där man granskat hur landets kommuner investerar i respektive sektor, med fokus på faktorer som påverkar barn och unga.

Resultatet: Österåker, med landets lägsta skatt, hamnade i botten bland landets 290 kommuner – bara obetydligt bättre än Haninge och Lilla Edet, och med ett indexvärde på en tredjedel av toppkommunen Dorotea.

Vaxholm klarade sig något bättre och hamnade på plats 216.

M: Visar inte hela bilden

– Vilken kommun som barn växer upp i ska inte avgöra vilka möjligheter de har i livet, säger Pernilla Baralt, Unicef Sveriges generalsekreterare i ett uttalande.

– Regeringen och kommuner måste bli bättre på att både öka kunskapen om hur barn faktiskt har det i våra kommuner och investera mer och effektivare i det som gör skillnad.

Mitt i bad partierna i Österåkers fullmäktige kommentera resultatet. Inte oväntat går skiljelinjen bland de som svarat mellan de som styr och partierna i aktiv opposition.

”Rapporten lyfter viktiga frågor men mäter främst kostnadsnivåer och strukturella faktorer, inte kvalitet, resultat eller nöjdhet. I Skolenkäten 2025 uppger eleverna i våra kommunala grundskolor ökad trygghet, bättre studiero och högre nöjdhet. Vårt mål är inte att ha de högsta kostnaderna, utan att varje skattekrona ska ge största möjliga nytta för barnen och ge dem de bästa förutsättningarna att lyckas”, skriver Moderaterna i Österåker i en kommentar.

Vill satsa mer på barn

”Vi tycker inte att det stämmer riktigt med verkligheten”, skriver Leif Haag, gruppledare för Sverigedemokraterna Österåker, men tillägger att kommunens kärnverksamhet självklart bör prioriteras, med bra ledarskap och budgetökning till ”den nivå som behövs”.

S, V och RP anser däremot att Unicef-rapporten ger en rättvisande bild:

”Österåkers skolor har nu tredje sämsta meritvärde i länet! Roslagspartiet har lagt skuggbudget som flyttar miljoner direkt till barnen, skriver partiets gruppledare Johan Agge och lyfter bland annat behovet av insatser mot hemmasittare och en resursskola anpassad till kommunens verkliga behov.

”Moderaternas skattesänkningar har skett på skolans bekostnad, vilket lett till årliga underskott, nedskärningar och sjunkande resultat, skriver Francisco Contreras, gruppledare för Vänsterpartiet.

”Investering i kommunens framtid”

Precis som RP vill V öka budgeten för skolan för att bland annat minska barngrupper och öka personaltätheten.

Det vill också Sofia Almgren Johansson, Socialdemokraterna:

”Vi har gått fram med ett konkret utbildningslyft som tillför 170 miljoner kronor till utbildningsverksamheterna, finansierat genom en skattehöjning på en krona per intjänad hundralapp. Det är en investering i våra barn, skolor och kommunens framtid”, skriver hon.

”När Österåker hamnar nästa sist i landet visar det att verksamheter för barn och unga inte har prioriterats tillräckligt”.

Bäst och sämst i landet (indexvärde inom parentes)*:

1. Dorotea (96.08 )

2. Timrå (76.92)

3. Haparanda (76.04)

282. Österåker (32.07)

283. Lilla Edet (28.37)

284. Haninge (26.59)

*Sex kommuner exkluderades från indexet då de saknade för många värden.

Källa: UNICEF Sveriges kommunrapport 2026