I fjol anmäldes 4 900 misstankar om missförhållanden för barn och unga, så kallade orosanmälningar, till Järfälla kommun. På fem år har antalet ökat med över 30 procent. På tio år är ökningen 277 procent.

Enligt kommunen handlar anmälningarna oftast om oro för barns beteende, för att barnens förälder missbrukar eller är våldsam, att barnet sysslar med kriminalitet eller har problem i skolan.

Men om fler barn far illa är oklart, menar Ulrika Kannebäck Hagala, områdeschef för barn och unga på socialförvaltningen. Hon tror att ökningen kan bero att tröskeln för att anmäla har blivit lägre.

– Det kan vara så att man tidigare förstår vad det är som påverkar barn och är bättre på att uppmärksamma att det, säger hon.

Sedan några år tillbaka går det att anmäla oro via kommunens e-tjänst vilket också kan spela in.

36 procent missade målet

Nu konstaterar kommunens revisorer att det finns stora brister i hanteringen av orosanmälningarna. Lagkravet är att de ska utredas inom fyra månader. Men Järfälla kommun missade det målet i 36 procent av fallen i fjol, enligt revisorernas redogörelse för 2024.

Totalt handlar det om 556 inledda utredningar som inte har blivit klara i tid. ­Något Jonathan Björniden (L), kritiserar.

– Om det är något som bara måste fungera så är det att socialtjänsten agerar när man får en varning om att ett barn far illa, säger han.

Han tror att det kokar ned till att det finns en resursbrist inom socialtjänsten i Järfälla.

– Om arbetsbelastningen är hög och medarbetarna för få, så är det en resursfråga. Och det går inte att hävda att det här inte är något som går att lösa.

Jonathan Björniden (L), 2:e vice ordförande kommunstyrelsen.

Pressbild

Enligt Bengt Harju (S), socialnämndens ordförande, är en orsak att personalomsättningen varit hög.

– Vi uppmärksammade problemet och har kollat på vilka insatser som behövs. Socialsekreterare är en brist, så det har varit en utmaning.

”Ska inte bli så igen”

Han berättar att nämnden nu har förstärkt tjänsterna på enheten.

– Nu har vi fler socialsekreterare som jobbar med myndighetsutövningen, säger Bengt Harju.

Behöver socialtjänsten i Järfälla mer resurser?

– Just nu tror jag inte det behövs mer. Nu jobbar vi med de förutsättningarna vi har och tittar på hur vi kan förstärka organisationen på olika sätt för att det inte ska bli så här igen.

Hur ser du på risken att de här barnen kan ha farit mer illa på grund av den tröga handläggningen?

– Det är en högst relevant fråga vilket också politiken ställde till förvaltningen, men inga barn ska ha farit illa eller påverkat barnens fysiska eller sociala hälsa på grund av den sena handläggningen. Att handläggningen tog för lång tid är trots det oacceptabelt. 

Vad vill du säga till de berörda barnen?

– Det finns inga ursäkter om ett barn far illa på grund av vår handläggning. Vi arbetar hårt för att inga barn ska fara illa och att liknande problemen inte ska uppstå.

Bengt Harju (S), socialnämndens ordförande.

Socialdemokraterna