I fjol anmäldes drygt 2 500 misstankar om att barn och unga far illa, så kallade orosanmälningar, till Solna stad.

Oftast är anmälningarna kopplade till föräldrars psykiska hälsa eller missbruk.

Men det kan också handla om våldsutsatta barn. Elva av anmälningarna i år rör oro för att barnet är involverad i gängkriminalitet.

På tre år har antalet orosanmälningar ökat med över 20 procent i Solna. På tio år är ökningen 345 procent.

Emma Ling, chef för barn- och ungdomsenheten, ser flera förklaringar.

– Dels kan det ha med samhällsutvecklingen att göra. Unga i riskzon för kriminalitet är något som oroar många. Men sen tror jag att anmälningsbenägenheten ökat. Och det är ju något positivt.

Polisen anmäler

Polisen stod för cirka en tredjedel av anmälningarna 2024. De är skyldiga att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.

– Polisen kommer ju i kontakt med många barn och unga i riskzonen men också barnfamiljer när de är ute på störningslarm eller larm om våld i nära relation. Vi har ett jättebra samarbete och regelbundna möten med polisen.

När en anmälan kommer in till socialtjänsten ska en bedömning om barnet behöver akut skydd göras inom 24 timmar.

Inom 14 dagar ska beslut tas om det ska göras en utredning eller inte. Efter fyra månader måste utredningen vara klar.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, gav för några veckor sedan Solna kommun kritik för att socialtjänsten inte håller sig inom den lagstadgade tiden.

Genom nya socialtjänstagen, som trädde i kraft 1 juli, kan staden hjälpa familjer utan att de först behöver genomgå utredning. Det tror Emma Ling kan leda till färre orosanmälningar framåt.

Mikael Andersson

Enligt Emma Ling handlar det om en liten andel, runt fyra procent, där tiden överskrids.

– Men vår ambition är självklart att färdigställa allt i tid. Risken annars att ju att barn och unga inte får det stöd de behöver. Vi vill ge stöd så tidigt det går, det ökar chansen till en positiv förändring.

Insatser utan beslut

När det gäller tidiga insatser kom en ny socialtjänstlag den 1 juli som innebär att socialtjänsten ska jobba mer förebyggande och nå ut innan problem växt sig stora.

Familjer i Solna kan nu få stöd och insatser utan utredningar, dokumentation och beslut. Som exempel lyfter Emma Ling föräldrastödsgrupper och "nätverksmobilisering", det senare går ut på att involvera vuxna kring ett barn, en insats som tidigare krävt biståndsbeslut.

– Det kan vara att koppla in en farmor, en kusin eller en fotbollstränare som på olika sätt kan samlas runt barnet. Kanske handlar det om ett barn med problematisk skolfrånvaro där en faster kan gå in och stötta på tisdagar.

Kan det leta till färre orosanmälningar?

– Absolut, det tänker jag. Både färre insatser och mindre behov av utredningar och biståndsbedömda insatser från socialtjänsten.