Solnakoalitionen har aviserat krafttag i utsläppsfrågan.
När det gäller att minska utsläppen från trafiken råder politisk enighet om att bygga ut cykelnät, kollektivtrafik och laddplatser.
– Vad skillnaden är från när vi styrde vet jag inte, de har ju inte gjort så mycket? Men oron är förstås att man satsar mer på att symbolpolitiskt klämma till bilister för sakens skull istället för att göra de åtgärder som ger mest klimatnytta, som satsningar på kollektivtrafiken, säger oppositionsrådet Lars Rådén (M).
Han håller inte med om att M-styret haft klimatfrågan långt ned på agendan.
– Nej, vi hade ett idogt arbete med gula linjen och har år för år klättrat i miljörankningarna. Att Solna är i framkant i miljöarbetet är jätteviktigt för oss.
Vill se mer elektrifiering
Peter Edholm (L), vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, säger att han väntat sig mer av den nya klimatpolitiken.
– Jag är förvånad över den låga ambitionsnivån.
Liberalerna har skrivit förslag om att ta tillvara spillvärme från ishallarna och möjlighet för Solnabor att ladda bilen kvällstid i tomma kontorsgarage. Det behövs mer go i frågor om elektrifiering, anser Edholm som också tycker att solcellsmålet är lågt ställt.
– Staden har inte så många tak, det är stadshuset, några skolor och idrottshallar. Varför stanna vid hälften?
Så kan utsläppen minska i trafiktäta Solna
Solna ska ta täten i klimatarbetet, lovar det rödgröna styret.
Men hur minska klimatavtrycket i en stad där bilarna, och inte minst all genomfartstrafik, står för åttio procent av utsläppen?
Frösundaleden, ett sorgebarn ur klimatsynpunkt.
Här passerar 25 000 bilar per dygn. En stor del genomfartstrafik, det vill säga bilar och lastbilar utan ärende i kommunen.
Nu måste utsläppen ned. Enligt Klimatkollen med drygt tolv procent årligen för att nå målet i Parisavtalet*. Rödgröna Solnakoalitionen har aviserat en offensiv klimatpolitik.
– Tidigare har klimatet varit en fråga bland många, nu lyfter vi fram det som det mest prioriterade ihop med skolan, säger Victoria Johansson (MP).
Busskörfält och laddplatser
Den största boven, och utmaningen, är trafiken. Den står för åttio procent av Solnas utsläpp.
– Ingen driver på allvar att bilar helt ska försvinna, men vi måste se till att de går på andra bränseln och att det finns attraktiva hållbara alternativ. Här på Frösundaleden finns ett nytt busskörfält, ett ganska enkelt sätt för oss som kommun att påverka. Det kan bli aktuellt på flera ställen.
Upplevs bussen som ett pålitligt färdmedel som inte fastnar i köer kommer fler välja den, resonerar hon.
– Laddstolpar ser vi som ett annat viktigt bidrag. De är för få i Solna idag.
Victoria Johansson lyfter därtill insatser i cykelnätet.
– Vi har största cykelbudgeten någonsin på 25 miljoner kronor. Förra året var det 19 miljoner. Och för inte så många år sedan bara en miljon.
Förutom att fixa till gamla synder i nätet krävs samarbete med näringslivet, anser hon.
– Solna har 10 000 företag. Många vill få sina anställda att cykla men klagar på dålig cykelinfrastruktur. Där behöver vi lyssna in behoven och åtgärda.
I ert regeringsprogram lovar ni "modiga politiska beslut" på klimatområdet. Vad handlar det om?
– Politiker som tar utrymme av bilister till förmån för gång och cykel får det inte alltid lätt. Som utanför Åhléns i city där våra miljöpartistiska kollegor Daniel Helldén och Lars Strömgren (före detta och nuvarande trafikborgarråd i Stockholm) drivit på för att få bort bilarna. De har fått ta mycket hat. Vi vill göra samma typ av omfördelningar i trafiken.
Det kan handla om att smalna av gator och ta bort p-platser. Minst en sommargågata, vilken kan ta bilyta i anspråk, ska till.
– Många uppskattar att kunna flanera i en stad med torg, lekytor och butiker. Men det kommer med en prislapp. Vi politiker måste ta beslut som kan göra det jobbigt för folk. Vi är inte här bara för att bli omtyckta.
Sundbyberg vill ha trängselskatt på Enköpingsvägen. Kan det bli aktuellt?
– Jag tycker att det är en spännande idé. Som miljöpartist ser jag positivt på trängselskatt. Men det är riksdagen som beslutar om det. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen för att minska utsläppen men först titta på lösningar som vi själva bestämmer över.
Solna ska vara klimatneutralt 2045. Stockholm och Sollentuna 2040 och Järfälla redan år 2030. Varför ska Solna gå sist?
– Jag tycker inte vi ska vara senare än någon annan. Vi satte målet 2019 och då valde vi att följa det nationella målet. Men man behöver inte vänta till sista året. Vi ska minska utsläppen i ett jämnt och högt tempo, ju tidigare vi är klimatneutrala desto bättre.
*Parisavtalet från 2016 handlar om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader med strävan mot 1,5 grader. Nästan alla länder är med.
Trängselskatt är en spännande idé
Fler klimatmål denna mandatperiod
Solceller
Solenergi har lägre utsläpp än tillexempel kol, olja och gas. Målet är att hälften av kommunens byggnader, där det bedöms funka, ska ha solceller på taket. Idag saknas det.
Bygga miljövänligt
Byggbranschen står för 20 procent av utsläppen nationellt. Samtidigt är Solnas byggmål högt, 800 bostäder/år. Hälften av de nya husen ska vara i trä eller i annat hållbart material.
Mer eko/vegomat
Ekoodling är bra för jorden och KRAV-bönder måste följa en rad klimatregler. Idag är 28 procent av maten i Solnas skolor och i äldreomsorgen eko. Målet är 50 procent. Mer vegetarisk kost ska införas.
Koldioxidbuget
En utsläppsbudget har blivit ett populärt verktyg för kommunen för att mäta, följa upp och åtgärda utsläpp. Solna håller på att ta fram en koldioxid/växthusgasbudget.
Minska skräpet
Fler papperskorgar och kärl för återvinning i parker och på offentliga platser ska öka återvinningen och sänka utsläppen.
Solnakoalitionens regeringsprogram, Naturvårdsverket
Vadå klimatneutral?
En klimatneutral stad ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser (koldioxid, metangas mm). De utsläpp som inte går att reducera kompenseras med kolsänkande åtgärder.
Solna ska vara klimatneutralt 2045. Då ska utsläppen inom staden vara minst 95 procent lägre än år 1990. Solna egen organisation ska nå målet 2035.
Solna stad