Farsta

”Vi backar inte”.

Orden i Mitt i:s artikel den 25 april i fjol, kom från dåvarande ordföranden i Farsta stadsdelsnämnd, Laura Roselli (V).

Det var dagen efter extremistattacken mot ett antifascistiskt möte i Gubbängen. Helgen därpå kom tusentals personer till torget, för att ta avstånd och manifestera mot rasism.

Men inga gärningsmän har dömts för attacken. Och extremismen fortsätter att visa sig – senast i form av utbrett nazistiskt klotter i Hökarängen.

På riksplanet skrämdes Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt att avgå efter bara några månader. Nu är det valår. Då brukar hot och hat mot politiker öka, enligt Brottsförebyggande rådet.

Kompakt motstånd mot fascism, vid manifestation i Gubbängen i april 2024. Men tecken på extremism fortsätter att dyka upp.

Kompakt motstånd mot fascism, vid manifestation i Gubbängen i april 2024. Men tecken på extremism fortsätter att dyka upp.

Privat

”Påverkar inte kampanjarbetet”

Mot den bakgrunden ställer Mitt i frågan till Farstas lokalpolitiker: Kommer ni under valåret arbeta annorlunda än vid tidigare val, på grund av oro för säkerheten?

Svaren påminner om Laura Rosellis ovan:

– Vi försöker att inte låta våldsverkare och odemokratiska krafter påverka vårt politiska arbete, slår Olof Peterson (M) fast.

Visst är man exponerad när man går med partiloggan

Han är moderat och vice ordförande i stadsdelsnämnden. Vi träffar honom i Gubbängen, tillsammans med Joseph Zamani från Socialdemokraterna.

De är från olika politiska läger. Men i den här frågan står de eniga.

– Det finns en ökad medvetenhet om terror- och personhot. Men det påverkar inte kampanjarbetet i stadsdelen. Vi kommer liksom i tidigare valrörelser att vara synliga i stor utsträckning, säger Joseph Zamani (S) och nämner torgmöten och dörrknackning som exempel.

Två och två

Just vid dörrknackning är partierna noga med att alltid gå två och två.

– Där har vi tyvärr råkat ut för hotfulla situationer, med hot om våld, säger Olof Peterson (M).

Att dra ner på kampanjandet är däremot inget alternativ, anser han:

– Visst är man exponerad när man går med partiloggan. Men är man företrädare för ett parti vill man inte tystas eller vika sig för hot.

Hoppas på bra samtal

Joseph Zamani betonar att det är stor skillnad på ”vanliga missnöjda medborgare” och på våldsbejakande organisationer.

– Det är inte vardag med hot om våld. Är man lugn och visar förståelse för att folk kan vara frustrerade över politiska frågor, då brukar det funka. Då brukar man kunna få i gång ett bra samtal.

Marre Mayr (V), ordförande i Farsta stadsdelsnämnd.

Marre Mayr (V), ordförande i Farsta stadsdelsnämnd.

Privat

V: ”Fast beslutna”

Vänsterpartiet var med och arrangerade mötet som attackerades i Gubbängen.

”Vi har pratat mycket om händelsen, och står fast beslutna att fortsätta hålla både medlemsmöten och öppna aktiviteter runt om i Farsta stadsdel just för att det demokratiska samtalet behöver fortsätta”, skriver Marre Mayr (V), ordförande i Farsta stadsdelsnämnd, i mejl.

Inte heller Liberalerna har låtit sig påverkas.

”Vi jobbar inte annorlunda nu än tidigare”, skriver Rikard Werge (L).

Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet har inte svarat på Mitt i:s mejlfrågor. Kristdemokraterna är inte representerade i Farsta stadsdelsnämnd.

Var fjärde politiker utsatt

25 procent av politikerna utsattes för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Utsattheten är högre under valår, enligt Brå. 2022 var andelen 29 procent.

Källa: Brottsförebyggande rådet – Politikernas trygghetsundersökning 2025.