Järfälla

I januari fick kommunen in ett tips om att en fastighet i Järfälla går långt utanför tomtgränsen och ut på kommunens mark. Anställda från kommunen åkte ut och kunde konstatera att det mycket riktigt gick ett staket utanför tomtgränsen.

Man uppskattar att annekteringen, som det kallas, uppgår till 200 kvadratmeter. Bygglovsenheten startade ett tillsynsärende.

Men de blev snabbt sysslolösa eftersom staketet hade stått där i mer än tio år. Fallet är preskriberat enligt plan- och bygglagen.

Den person som bor i huset idag flyttade in där i fjol.

– Jag fick höra från en granne att staketet stått där i cirka 30 år. Det ska tydligen varit två ägare innan oss som satte upp det, säger den boende som inte vill gå ut med sitt namn.

Han var inte medveten om just hur pass mycket staketet gick utanför tomtgränsen.

– Nej, jag har inte varit ute och mätt med måttband.

Om kommunen säger åt dig att ta ner staketet, kommer du göra det?

– Ja, det måste jag väl göra. Men det är ingen som har bett mig.

Nej, det är ingen som har bett honom att ta ner staketet. När ärendet inte kunde hanteras av bygglovsavdelningen skickades det vidare till Trafik och gata som ansvarar för kommunens allmänna platsmark.

Vi kan inte skicka ut tomma hot.

Oklar väg framåt

De är inte heller säkra på hur de ska agera.

– Det här är ett jättestort problem i hela Sverige. Vid en första genomgång har vi hittat runt 30 inkomna ärenden men jag tror att det finns fler. Och säger Åsa Vagland, enhetschef på Trafik och gata sedan ett par veckor tillbaka.

Hon säger att man har identifierat problemet och försöker nu hitta en väg framåt.

För frågan är inte enkel.

– Det vi kan göra är att skicka ett brev till de aktuella fastighetsägarna och be dem att ta ner stängslet eller boden eller vad det nu kan vara. Men vad gör vi om de vägrar? Vi kan inte skicka ut tomma hot.

Får markstölden bara fortsätta då?

– Vi måste ha en plan B. Om vi ska åka dit och riva kostar det både pengar och tid. Då behöver vi en budget för det, och det måste vägas mot andra insatser som säkra skolvägar eller potthål.

Åsa Vagland, enhetschef på Trafik och Gata, säger att kommunen måste ha en tydlig plan för hur frågan om stölder av kommunens mark ska se ut.

Erik Lejdelin

Ett angiverisamhälle

Hon säger också att det handlar om rättvisa.

– Många av anmälningarna härrör från grannfejder. Ska vi bara rikta in oss på de som är anmälda, men inte de som har god relation med sina grannar?

Åsa Vagland ser framför sig att man måste ta ett större grepp under en längre tid.

– Ett sätt att göra det på är att man har en kampanj där man skickar ut information till alla fastighetsägare om vilka regler som gäller. Därefter kan man gå igenom alla kvarter i kommunen.

Men spelar det någon roll att ett stängsel går in på kommunens gräns, eller att någon planterat utanför tomtgränsen?

– Det riskerar att begränsa hur människor rör sig då man upplever att man inkräktar på någons tomt. När det i själva verket är allmän mark.

Den man som blev anmäld för sitt stängsel håller med att frågan är om rättvisa är viktig.

– Jag har sett att många som bor här har byggt ut sina hus på ett sätt jag fått avslag på från kommunen. Det känns inte schysst.